Stadsäventyr

Idag lämnade jag av min bil på service. Inget allvarligt, bara den årliga ompysslingen. Och vad passar bättre då än att ta en promenad medan bilen blir fixad med?

Sagt och gjort. Packade ryggsäcken och drog på mig kängorna, de som jag skall ha upp på Kilimanjaro så jag "går in" sakerna ordentligt - både kängorna och ryggan alltså.

Det började med helt ok väder, promenerade en halvtimme i bara t-shirt, men så vände vinden och regndropparna började så sakta att droppa på mig.

Tur att jag fått plats med nästan hela min Kilimanjaro-packning i min lilla nätta 48liters rygsäck då! Bara att stanna, dra på sig regnjackan, och så traska vidare.

Det känns lite fånigt att någon annan skall bära det mesta av det här åt mig upp på berget. Det väger ju nästan ingenting och tar inte mycket plats. Det enda som inte fick plats i den här ryggan var sovsäcken och liggunderlaget. Och så här fyra timmar senare kan jag säga att vikten knappt kändes heller, detta trots två liter vatten och snacks i bagaget också.

Men, men, det är ju bara att ta seden dit man kommer, och den porter som tar min väska lär ju bli glad åt att den inte väger något. Vassego...

Anywhoo... Jag promenerade alltså runt i stan idag. Det går att hitta natur även i stan om man bara vet var man skall gå. Tex finns det en stig som går utmed, och till viss del även ut i, vattnet nere vid bron över till östra sidan. Dit styrde jag mina steg.

Tur jag hade kängorna på mig, för det var allt lite lerigt och vattnigt där fortfarande:

Under sommaren är det där en torr och vältrampad stig. Nu fick man öva sig på att balansera på kvistar och brädstumpar. Fast som sagt, bra kängor på fötterna och det var inte allt för djup lera så det gick fint att "bara traska rakt igenom" också.

Vad som därmot inte var riktigt lika "bara att traska rakt igenom" var det här lilla hindret:

Hade varit fint att ha stavarna med sig för att fixa med balansen kan jag säga, för det var allt liiiiite pirrigt i magen med att balansera på en smal liten del av den där bryggan - man vill liksom inte trilla åt fel håll om man tappar balansen för då blir man väldigt, väldigt blöt, och dessutom är det lite jobbigt att simma med ryggsäck och kängor har jag hört...

Nåväl, det gick bra att komma över. Kortet är taget "från andra sidan", dvs efter att jag klarat vattenhindret. Ville inte ta ett kort på det i förväg och ha det som påminnelse om en badrunda om det hade gått fel ju. ;-)

Resten av promenaden gick genom "Seattle Arboretum" (botanisk trädgård, typ) och sedan upp genom stan och tillbaka hem via diverse omvägar. Totalt fyra timmar med full packning och rätt OK tempo. Och regn. Regn, regn, regn.

Så jag tyckte allt att jag var värd en burrito och en öl. Och det smakade väldigt bra får jag säga.

Nu är bilen färdigservad, så då är det ju bara att dra på sig ryggsäcken igen och traska tillbaka till Audi. Men nej, jag tar inte samma väg tillbaka, det blir en kort promenad den här gången - raka vägen härifrån och dit tar bara en dryg timme. :)

Välkommen, framtiden

Jag är ju inte direkt känd för att vara en bakåtsträvare vad gäller teknik-saker, men i just det här fallet så har jag varit en bakåtsträvare av största mått.

Jag talar om ljudböcker.

Ljudböcker för mig har varit något jag kanske skulle kunna "sänka mig" till om jag låg i gipsvagga och inte hade någon som kunde vända blad i en "riktig" bok åt mig. Min inställning har hela tiden varit att böcker skall intagas via ögonen, inte öronen, så snart man kan läsa själv.  Och på papper. Mhm, inte på några elektroniska prylar. Det skall vara fysiska blad man vänder på, blad man kan bläddra fram i och lägga ett finger mellan för att se när nästa kapitel kommer, blad man kan känna mellan fingertopparna.

Att ljudböcker är det bästa som finns för vissa är jag helt med på också, det finns de som inte kan läsa en bok på det sätt som jag gör. Men för mig har ljudböcker alltid varit lite av ett "fusk" för att ta till sig en bok, lite som att se filmatiseringen av den...

Men nu har jag givit in för det här med ljudböcker till viss del i alla fall. Inte så att jag slänger allt vad "gammel-böcker" heter, men jag har öppnat dörren för det här med ljudböcker i mitt liv.

Det som fått mig att ändra min inställning till ljudböcker är att jag nu är inne i "sluttampen" av träning för Kilimanjaro. Eftersom jag bor i en stad, och en stad det regnar mycket i till på köpet, så är det svårt att hitta utomhus-hiking att göra mitt i veckorna som går att klämma in före eller efter en vanlig arbetsdag.

Vi pratar alltså om 2-3 timmars "promenad" som skall få plats tre gånger i veckan. Det är svårt att få till om man inte ställer sig på ett löpband och/eller en trappmaskin.

Så upp på trappmaskinen har jag klivit. Ja, med ryggsäck på ryggen - jag ser ut som en komplett fåne, men det kan jag leva med...

En timme är helt ok att stå och trampa medan man lyssnar på musik. Men efter en timme är det svårt att hålla motivationen uppe, och koncentrationen landar lätt på stegräkning eller hur något skaver, och plötsligt blir allt jobbigt. Det finns ingen musik i världen som kan hålla min koncentration på den i över en timme utan något annat också (som en live-konsert tex).

Så jag tänkte "tänk om man kunde läsa medan man gick här, det hade ju varit något". Och då tänker kanske ni "ja, varför kan du inte göra det, det är ju inte så att du riskerar att krocka med någon eller trilla ner för ett berg där på ditt gym". Well, det är ju _träning_ det är frågan om. Av träning blir man svettig, och om man svettas så blir papper blött, och om papper blir blött blir det lätt ohanterbart eller till och med går sönder.

Så bok på det sättet som jag anser att en bok skall avjutas var alltså inte på tal.

Meeeeen. När jag var liten brukade mamma läsa böcker för oss när vi åkte bil. Tiden försvann magiskt när hon läste, man glömde allt annat och slukades upp i historien som vävdes. Och plötsligt var den där resan tvärs genom Sverige inte så lång längre. Så kanske skulle man ge det ett försök som vuxen också. Jag menar, i värsta fall har jag som mest betalt för en bok jag inte kommer lyssna färdigt på. Inte hela världen.

Fram med Audible och införskaffa en bok.

Det fick bli Nordic Mythology av Neil Gaiman. Lagom bok, bara 6 timmar total lästid så inte så många timmar "bortkastade" om det inte funkade för mig. Och jag har ju lyssnat på Neil läsande saker från sina böcker förr, och det har varit bra.

Mot trappmaskinen!

Jodå. Det funkade. Riktigt bra. Två timmar flög iväg i rätt snabb fart. Inte riktigt så obemärkt som i baksätet på en gammal Opel med mammas röst i öronen kanske, men det funkade bra för trappor.

Jag kan nog vänja mig vid att ha personer läsa böcker för mig igen...

Så det får bli böcker "på band" ett tag framöver nu. Jag har dryga sju veckor kvar tills det är dags att flyga till Europa. Med 3 "trappsessioner" a 2-3timmar per vecka blir det ju minst 42 timmar som skall avverkas i "tråkighet". 42 timmar är en Peter F Hamilton bok det, kanske inte riktigt den ljudbok jag skall ge mig på alltså - sju veckor för en bok är ju på tok för lång tid. ;-)

Gear check #1

Kände att med två månader till avgång så var det nog dags för en proper "gear check".
Fram med packlistan, gräva i alla hiking-material-lådor, lägga saker på vardagsrumsgolvet.

Och så blev det inte mer än så här:

Ok, det fattas en regnponcho, kamera och sådana teknik-saker, en uppsättning med tjockare underställ, reskläder/ombyte efter äventyret, lite solskyddsfaktor, en bunt toapapper och lite snacks - men i övrigt är allt med på bilden som skall med till Afrika.

Känns ju som ingenting!

Inser plötsligt hur mycket utrymme saker som sele, hjälm, stegjärn, isyxa, rep, mat-attiraljer (skål, bestick, mugg), etc tar upp.

Det där på bilden känns ju nästan fånigt att be någon annan släpa upp på berget åt mig! Borde ju lätt kunna stoppa det hela i en lite större ryggsäck och traska upp med det själv tycker jag... Men så får man väl inte göra när man traskar med guider på det här viset antar jag.

Ah well, tror inte jag behöver två dufflar med mig till Afrika i alla fall, räcker med en och ryggsäcken tycker jag, och så min "day pack" som jag kan lämna kvar på hotellet med ombytet för hemresan i typ. Nåja, får se hur det blir med allt när väl det sista är framlagt. Kanske är smidigare att knöla ned ryggsäcken i en duffel också, mindre saker som spretar och kan fastna på under flygtransporten...

Har en liten shoppinglista att beta av nu, men inte så mycket trots allt.

Om jag är taggad? Något så in i bängen kära vänner, något så in i bängen...