Lite i efterhand

Jomensåatteeeh...

Nu var det ju ett tag sedan jag kom tillbaka till Seattle. En vecka har snart passerat. Jobbet är tillbaka i vanlig takt, vardagen lunkar på i gamla invanda spår.

Så då kanske det passar bra att gå igenom de där bilderna jag tog under de mer "turistande" dagarna i Indien. Först hade jag tänkt att återskapa dagarna en och en, lite som att posta inläggen med fördröjning, men när stunden har passerat käns det lite för konstlat att återuppbygga dagarna var för sig. Så här kommer ett "medley" av mina (få) turistdagar.

Saker man skall se när man är i Delhi, #1:
The Red Fort.

En fästning och hem för indiens mogul under si så där 200 år.
Fast det kändes lite fånigt att vara i ett så gammalt land som Indien, med så mycket historia, och besöka saker som var byggda på 1600-talet. Det är ju "nyss"! :)
Anyways, förstår varför det är en "world heritage site". Det är fint och lugnet som uppstår när man traska in på området är välkommet efter ett par dagar med det konstanta trafikkaoset som är Delhi.

Efter att ha promenerat runt där i en timme ungefär var vi ett par stycken som trängde in oss i en "auto" och gav oss tillbaka in till de centralare delarna av Delhi... Det där med att åka auto blev något av en vana rätt snabbt. Det går snabbare att ta sig fram med sådana än med vanliga bilar, och det är precis lika nervkittlande trafik oavsett vilket typ av fordon man sitter i.

Saker man måste se i Delhi, #2:
En annan av dagarna tog vi oss till "Qutb området". Det är lite äldre än The Red Fort, 1200-tal i alla fall. :)
Det mest kända i det området är ett torn - Qutb Minar.

Det är en minaret, men den används inte till det länge och man får inte gå upp i den. Tydligen fick man det "förr", men som med det mesta gammalt som är högt så är det alltid någon som gör sig illa och så får alla andra vara utan upplevelsen... Fåniga turister att slå sig alltså. ;-) Tornet är drygt 70m högt och således världens högsta sandstensminaret.

Anyways... I samma område finns också en gigantisk järnpelare. Jaha, tänker ni, var är det för skoj med en järnpelare då?
Well. Den här järnpelaren är dryga 7 meter hög, väger nästan 6000kg...och tillverkades på 300-talet. Now we're talking!

Även här fanns det en "förr i tiden kunde man..." - inte klättra upp i den, men ställa sig med ryggen mot den och försöka nå med armarna runt den. Bakom sig alltså. Svårt tydligen, för om man lyckades så skulle man önska sig precis vad som helst och det skulle falla in...

Saker man måste se i Delhi, #4:
Samma dag som Qutb skulle vi ta oss till "lotus templet" också. Det gick sämre... Stängt på måndagar tydligen, så det fick bli en "genomettstängselochlångtifrånsombaraden"-bild

Nåja, då har jag ju något att göra nästa gång jag kommer dit. ;-)

Efter att ha varit där så tog vi en auto till...
Fel ställe. :-D
Trots att vi hade en Dehli:it med oss så blev vi avsläppta vid någon turist-fälla och auton försvann snabbare än en avlöning.
Nåja, det var ju bara att dra fram en karta och försöka hitta hur man gick till närmaste Metro, för vi var lite förbannade på auto-förarna i området efter den upplevelsen...

Det blev lite promenerande, genom ganska shady gator och kvarter. Men hej, det är ju det som är resäventyr!

Att jag ser lite skeptisk ut har inte med miljön att göra, det var solsken i ögonen...

Vi kom helskinnade tillbaka till "civilisationen" och sedan vidare till den plats vi egentligen skulle till.

Saker man tydligen måste se i Delhi, #5:
Ja, alla ställen har en sådan här. Hantverksmarknad. Typ. "Hand crafted items from all of India". Ah well, inte riktigt min grej, men sällskapet vill dit.

Efter 30min av att titta runt så vinkade jag hejdå till de andra och tog en auto till annan plats. Nej, jag shoppade inget. Krimskrams är som sagt inte min grej...

Så... Då är det väl bara det sista sightseeandet kvar då.
Saker man måste se i Delhi, #6:
Well. Inte riktigt i Delhi. Snarare 4h bussresa från Delhi. En fantastisk bussresa...i världens kanske mest obekväma buss. Men det är ju också saker som hör till när man är ute och reser, kan ju inte glida runt i limousin mellan alla platser heller! :)

Nåväl, efter en fantastisk bussresa kom vi så fram till om inte världens så i alla fall Indiens mest kända byggnad:

Taj Mahal.
Och jo visst är den maffig och vacker och imponerande.
En timme promenera runt och titta på saker, och så in i bussen igen och "hem" till Delhi. Aaaah. Åtta timmar buss för att titta på en gravplats! :-D

Det var väl ungefär allt turistande som hanns med i Delhi det... Sedan flög vi till Guwahati, men det tar jag en annan dag.

Nu så

...är vi färdiga med allt "giftandes".
Fjärde gången gillt eller nåt. ;-)

Är nu tillbaka i Paris efter ett drygt dygn i Loire-dalen med katolsk kyrka och boende och fest på slott. Det är vackert där nere, även om träden inte fått sina blad än och vinodlingarna bara är kala stockar.

Tänkte att jag skulle ha suttit på hotellrummet och skrivit ihop blog om Frankrike-delen av resan nu när jag har en kväll "över", men jag har åkt på en förkylning som inte ens bastu (ja, jag blev uppgraderad till ett rum som har bastu här i hotellet - räkmacka!) verkar rå på.

Det var lite segt att hålla sig vaken genom festen igår, men man kan ju inte smita undan som best man innan dess att maten har ätits färdigt i alla fall - vilket var strax efter midnatt eftersom det ju var ett franskt bröllop den här gången och då börjar man ju inte sätta sig vid borden förräm vid 9-tiden på kvällen...

Bilder och sådant kommer när jag är tillbaka i Seattle och har kurerat mig. Lovar att skriva om så väl turist-dagarna i Indien som turist-dagen och cermonin i Frankrike.

Till dess, här är en turistbild från Eiffeltornet, för sådana skall man ju ta när man är i Paris...

Så var de gifta

...igen.

Den här gången enligt nordost-indisk hinduistisk sed...

Det var mycket sitta ner i den här cermonin också. Fast mer interaktivt för brudparet. Alla gudar skulle bjudas in att välsigna dem. Det tar ju en stund att bara rabla upp dem på en rad, de är ju några stycken... Så ni kan ju tänka er hur lång tid det tar om det är lite mer prat kring varje också. :)

Men först skulle brudgummen lotsas från bilen ner till platsen för cermonin. Traditionellt sker den promenaden från brudgummens hemby till brudens, dvs en lite längre promenad än den vi tog igår. Under denna promenad så är det upp till brudgummes vän/bror att skydda honom från väder och vind...och folk som kastar ris på honom, Han skall vara oskadd, hel, ren och utan ris i håret när han kommer fram till bruden.
Jag gjorde min plikt med ett paraply i högsta hugg:

Och jodå, han kom fram helskinnad och utan ris i håret. Mission accomplished!

Sedan var det dags att sitta ner och lyssna på prästen en stund. Först bara brudgummen, brudens far...och jag på ett hörn, men min roll från nu till slutet av cermonin var mer att se till att hålla insekter borta och att brudgummen inte snubblade över sina kläder under alla stå upp, sitta ned, snurra runt, slänga saker på elden manövrar under den dryga timmen det tog att genomföra cermonin.

När väl brudgummen var välsignad nog så lotsades bruden in. Bakom ett skynke...

Och efter lite mötes-cermonier så fick brud och brudgum se varandra.

Här slutade dock de jag givit min kamera till för kvällen ta kort. Så hela biten med eld och promenader kring den och hur brud och brudgum knöts ihop med deras halsdukar för att aldrig separeras uteblir för tillfället. Får se om någon annan tog bilder, annars får vi vänta tills de officiella bilderna från de inhyrda fotograferna kommer.

I slutet på cermonin så sotades våra pannor med ett "tredje öga" från askan av elden som byggdes under cermonin. Lycka och välgång åt alla, gudarna på vår sida osv.

Och när vi väl fick kliva av den lilla scenen och mingla runt med resten av festfolket så kom en av brudens mostrar fram till mig och flinade stort med lite pillimarisk blick och säger:
Det är god lycka att sitta med vid den cermoniella elden. Den ungkarl som sitter med är nästa att bli gift.

Hah! Jaja. Det blir nog bra med det.

Och när hon sa "bachelor" så ryckte Poojas farfar till och tyckte "Va? Är du singel?" och sedan var resten av kvällen körd...
Jag tror inte jag blivit introducerad till så många döttrar och systerdöttrar/brorsdöttrar under en och samma kväll i mitt liv.

Ah well. Det var ju skoj på sitt sätt, och de sa att de bara skämtade...fast kanske inte...eller jodå det var bara på skoj...eller inte... Lustigkurrar där... :-)

Nåväl, jag blev inte bortgift i slutänden i alla fall.

Idag lämnar vi Guwahati och flyger tillbaka till Delhi för en sista natt i den stan. Resan till Frankrike går sedan natten mellan måndag och tisdag.

Liten uppdatering

Som jag skrev tidigare så lämnade vi Delhi i onsdags för ett besök i nordöstra Indien. Befinner mig just nu i Guwahati och idag är det dags för en hindu cermoni för brudparet.

Vi började dock vår vistelse här med en fem timmars bussresa till en nationalpark. Buss i mörker på små slingriga och smala vägar är intressant här... Det där med två filer verkar bara vara för fega turister, man kör där det finns plats och det är inga som helst problem att köra om en lastbil i en kurva, över ett backkrön, med träd som skymmer all sikt åt alla håll.

Det var lite svettigt en stund, men jag beslutade mig för att det nog var så det skulle vara och att det inte fanns något jag kunde påverka genom att stressa upp mig. Så jag drog på mig hörlurarna och lyssnade på lite trevlig musik medan bussen susade fram genom mörkret. Det hjälpte lite i alla fall.

Så kom vi fram till boendet ute i "ödemarken". Stor "resort" med högt i tak och alldeles lugnt och stilla. Inga bilar, inga tutor, inga hundar som skäller i natten. Bara en väldigt högljudd gecko precis utanför mitt fönster! Nåja, de är rätt söta krabater så den fick väl pipa lite om den nu kände för det.

Morgonen efter var det dags att ta sig ut på safari. Tyvärr hade jag varken safari-kostym eller djungelhatt att ta på mig, så jeans och t-shirt fick duga...

Tog inte många minuter från det att vi kommit in i parken innan djuren började synas. Elefanterna höll sig på avstånd, de verkade vara på promenad åt andra hållet genom parken mot vad vi var.

Men noshörningarna var desto fler under färden genom vår del av parken.
Här en stor med en lite mindre i släptåg.

Gott om fåglar var det också, de flesta hade jag ingen koll på vad de var för någon sort - som de här små fåniga bollarna tex:

 Eller den här långhalsade saken som satt och tittade på oss vid en bro vi passerade:

Men den här krabaten vet jag minsann vad det är för något, för den finns på varenda ölflaska jag dricker här. ;-)

Och på en plats vi stannade till cirklade gamarna över oss, men jag hade fel objektiv för att ta bra bild på dem där uppe i luften...

Det skumpades runt i jeepar så det var lite svårt att ta kort annat än när det stannades till, och de flesta kort är bara upprepningar av de här djuren, plust lite vattenbufflar och några "hog deers" (svin-hjort? Fasen vet vad de heter på svenska), så jag besparar er plågan att gå igenom 200+ kort för att sålla ut ett par bra.  :)

Efter att ha svängt tillbaka till hotellet och duschat av dammet så käkade vi lunch och satte oss i bussen igen. Fyra timmars resa till Guwahati. Jag kan ju säga att när vi väl kom till hotellet så var jag allt lite trött på att sitta ned...

Mer om Guwahati kommer senare, nu är det dags att göra något med dagen, turista runt lite på stan en stund innan det är dags för bröllopsbestyren här.

Just ja, jo jag har en massa bilder från turistane i Delhi också. Det blir ett hopslaget inlägg senare. Troligen när jag väntar i någon flyg-lounge i början på veckan som kommer...

Kontaktlös

Vi landade i Guwahati i onsdags förmiddag. Ingen telefontäckning för oss utlänningar. Sedan bussade vi oss till Kaziranga, där fanns inte ens WiFi. Nu är vi tillbaka i Guwahati men fortfarande ingen telefontäckning. Har dock WiFi på hotellet så det kommer nog någon lite längre post så småningom. Ville bara tala om att allt är bra och jag har inte trillat i Ganges. ;-)

Här är ett par elefanter att titta på medan ni väntar...

Ja de var en bit bort, och gick åt "fel" håll för att ge riktigt bra bild. Men i alla fall - Elefanter juh!