I-åh, i-åh, i-åh

Det är ju inte utan att man känner sig lite som en packåsna...
Vänstra rullväskan väger 24kg, den gula duffeln 17kg, handbagaget (väskan i mitten) var ganska tomt så det vägde inte så mycket. Ehm. Ok, jag har kanske lite prylar med mig dårå... Mycket av det där skall stanna kvar här (i alla fall det som väger mest), men jag hittar säkert något att fylla väskorna med på vägen hem igen. :-)

Jamenokdå...

Äh. Drar inte ut på det längre nu. Allt pappersarbete är nu igångsatt och av vad juristerna redan sagt så bör det bara vara en fråga om byråkratiska kvarnars malande nu; så jag kan väl avslöja vad det blir för jobb här i Seattle framöver.

...

Men först lite andra nyheter. :-)

Jag kommer till Sverige i en månad ungefär. Medan allt pappersarbete pågår för visum-flytt så tar jag en väska och drar till Sverige. Jag landar i början på nästa vecka och blir kvar "så länge det behövs", men kortast ledtid är troligen 6 veckor. Jag har inga direkt superspikade planer men ett par hållpunkter finns det.

29/4-5/5 - Linköping. Valborg, 40-årsfest, ... . Jag kommer att våldgästa de soffor/gästsängar som erbjuds, men jag lovar att inte stanna för länge någonstans. Gäster, fisk, lukt, antal dagar och allt det där... Eller helt enkelt bara "Baaaah!". ;-)

6/5-16/5 - Småland. Troligen hälsa på mor&far, syster och så en stund samt ladda upp inför nästa spikade event:

17/5-19/5 - Göteborg. Jag har en halvmara att springa...det skall fasen gå bättre i år än det gjorde förra.

20/5->.../6 - Ingen plan. Första helgen i juni är jag troligen i Malmö och någon vanlig veckodag i början på juni kommer jag att vara i Stockholm för att besöka USA-ambassaden och fixa visum. Det blir ett par dagar i Skåne i alla fall, places to go, people to see... Och garanterat ett par dagar i Stockholm också.

Hojta om det är något datum som passar ypperligt att besöka just dig så skall jag se vad jag kan göra med resplanerna. :-)

Så. Tillbaka till det där med vad det är som är på gång här borta då.

Well. De flesta har säkert redan gissat det, men här kommer det i alla fall:

Jajjebass!
Jag tar mitt pick och pack och traskar in på Microsoft. Jag vet inte ens i vilken ände jag skall börja för att försöka förklara hur otroligt skoj det känns, och hur stort det är för mig! Det här är lite av en karriärmässig dröm för mig. Och det känns extra skoj att det är med det här jag skall jobba:

Och för den som inte riktigt kan utläsa symbolerna så är de "I" , "love" , "windows" , "phone".

Jajjebass igen!
Windows Phone-organisationen är det jag skall kliva in hos. Det är fantastiskt skoj. Det här är en utmaning jag önskat mig sedan jag först började nosa kring Windows Phone inne på ST-Ericsson för ett par år sedan. Superskoj!

Tjänsten är "Program Manager" inom Developer Plaform organisationen av Windows Phone. Vad det innebär? Well. Kortfattat: kravställning och kravnedbrytning, projektplanering, -exekvering och -uppföljning. Lite som en blandning av vad som i Sverige brukar kallas "produktchef" och "projektledare". Inget personalansvar, men det tycker jag nog är rätt skönt att slippa. Jag är en så kallad "teknisk programchef" så det innebär att jag kommer fokusera på en ganska smal del av utvecklingsplattformen för Windows Phone till att börja med. Vi får se vad framtiden har i sin säck, men just nu är det precis vad jag önskar mig.

Så. Det var veckans uppdatering det.

Skrivit under

Jag har nu skrivit under på ett så kallat "offer letter", det är det närmaste man kommer ett "anställningskontrakt" som vi är vana vid i Sverige.

Allt är inte i lås än dock, det är lite pappersarbete som nu kommer mala på en stund, det kan ta ett par veckor innan allt är på plats och verifierat. Men det skall till något extremt och oturligt för att det inte skall bli det här jobbet jag kommer att vara på framöver.

Så. Det är nästan dags att avslöja vad som döljer sig bakom luckan, men inte riktigt än, jag väntar tills den första delen av pappersmalandet har gått igenom.

Jag kan dock avslöja att det inte blir en flytt. Så, sorry kära vänner som tänkte att det kunde vara fint med en "gratis semesterlägenhet" i San Diego - det blir inte av. ;-) Jag stannar i Seattle.

Fast dagar som denna är det trevligt att vara i Seattle - sol och värme. Så det är dags att passa på att nyttja takterrassen medan det går...

Känn ingen press, men...

fick den här i lyckokakan idag:

Mhm. Den bästa säger ni? Ingen press alls där nej...

Tanke nummer ett: Kanske dags att skaffa en bandspelare eller vattensäkert papper+penna till badrummet, så jag inte missar att skriva ner/dokumentera den där idén. Jag får nog säga att jag har haft en del rätt bra idéer i mitt liv, så om det här är min bästa - inte bara en bra, utan den bästa - vill jag verkligen inte missa den...

Tanke nummer två som slår mig: Om det är min bästa idé, vad skall jag då göra med resten av mitt liv? Känns lite trist att ha peakat vid 38 liksom...

Tanke nummer tre: Om jag låter bli att duscha den här veckan, kommer idén att vänta till senare i livet eller går jag miste om den helt?

Tanke nummer fyra: Kanske borde jag lägga min tid och energi på vettigare saker än att fåna kring texten i en lyckokaka?

Liten update igen

Verkar som en av intervjuerna gick rätt bra i alla fall...

En liten "gift basket". Skoj att de faktiskt verkar ha lyssnat på vad jag sagt under de mer "personliga" delarna av intervjuerna också och inte bara på de tekniska bitarna - det var nämligen i stort sett bara nyttiga saker i den, det mest onyttiga var två kakor. Men inget godis nej.

Kortet där i kuvertet sa i korthet "Vi vill väldigt gärna att du börjar jobba för oss". Trevligt.

Jag har just nu två företag som håller på att sätta ihop erbjudanden för tjänster hos dem åt mig, jag har ett tredje på väg. Det känns rätt skönt att vara den som väljer i slutänden. Jag vet att jag kan bli kvar i USA om jag vill, det känns också riktigt skönt. Och vem lurar jag med att säga "om jag vill"? Ingen nej. Ja, jag blir kvar i USA. Nu skall jag bara se vad erbjudandena är från respektive företag, förhandla lite och sedan ordna med alla papper. Troligen blir det start på nytt jobb först i slutet av maj vilket jag än väljer, det tar lite tid med allt administrativt.

Om jag blir kvar i Seattle? Det får ni vänta med att få reda på tills jag skrivit under ett kontrakt. Någon hemlis måste jag ju få ha en stund till, men ja jag har nog redan bestämt mig. :-)

Söndagspromenad

Det haglade här i lördags. Det kom så mycket hagel på tio minuter att hela området där jag bor blev vitt som en riktig vinterdag en stund. Sedan smälte det naturligtvis och haglet gick över i hällregn så det forsade längs gatorna.

Söndagen blev däremot mycket trevligare. Solen sken och jag tog mig en liten promenad. När man promenerar runt i kvarteret där jag bor springer man ibland på udda och/eller skoj saker. Som det här.

Gratis böcker åt folket!

Jag bläddrade runt lite bland böckerna men det var inget som föll mig på läppen nog mycket för att släpas med hem. Men det kliade lite i fingrarna att plocka upp två av böckerna och skicka till min väldigt republikanske vän på östkusten, bara för att se hur han skulle reagera:

"The Theory and Practice of Communism" och "Essential Works of Socialism". Jag tror han skulle tvätta händerna med kaustiksoda när han insett vad paketet innehöll. :-D

Saker på gång...

I nästa vecka har jag nog lite konkreta nyheter att dela med mig av. Det är saker på gång här borta, men det är inte spikat än...

Fast först skall jag ha en helg med massor av regn, för det säger väderprognosen att det skall bli och det har redan regnat hela dagen så ett par dagar till med regn är säkert bara bra för oss... Kanske skulle jag testa mina nya regnkläder och promenera ut i naturen trots regnet? Eller så låter jag bli och väljer att sitta i soffan med en filt, en varm dryck och en bra bok hela helgen.

Regn

...idag igen.

Det regnade hela natten, ett tag var det så intensivt och tungt att jag vaknade av skyfallet som forsade mot fönstret.

Eftersom det regnade så infernaliskt idag så kände jag att det var en lagom dag att traska ned till REI och köpa ett regnställ.
...det råkade bli en vattenrenare och två kartor också. En karta över Olympic National Forest och en över North Cascades. Så nu kan jag sitta och drömma lite om vilka leder jag vill promenera under året som kommer, för jag hoppas ju att jag är kvar här ett tag till dårå.

Lyckades få iväg så väl den amerikanska som den svenska deklarationen med posten idag. De var färdiga sedan ett tag tillbaka men jag måste skicka in dem på papper i år, ja även den svenska. Det skall in bilagor och bjäfs som inte kan lämnas elektroniskt. Jag finner det lite ironiskt att ju längre ifrån Skatteverket man kommer desto mer måste man förlita sig på kommunikationsmedel som blir mer otillförlitliga ju längre bort man kommer... Borde det inte vara smartare att se till att alla som befinner sig utanför landet hade det _lättare_ att rapportera in sina deklarationer, flyttningar, osv? De vill väl ha koll och se till att man inte kommer undan, eller har jag missat något?..

Anyways.
Kvällen skall spenderas med en bok jag väntat ett bra tag på att få läsa färdigt.

Jag köpte den i februari då den gavs ut, men se det var feltryck i min version så jag hann bara till sida 114 sedan blev det stopp för plötsligt var där sidorna 483-514 istället för 115-146. Snopet, minst sagt.

Fick dock tag på författaren via Twitter, som genast tyckte "kontakta min agent på den här mailaddressen så skall vi se vad vi kan göra för dig..." och så var snurran igång.
Well, många veckor senare damp det så ned en ny bok i min brevlåda vars innehåll är korrekt (ja jag har dubbelkollat ;-) ) så att jag kan fortsätta läsandet och se vad som händer med "vännerna" i den världen. Jag gillar de här böckerna, det är riktigt trevlig fantasy. Inte så komplicerad kanske, och inte den högsta av litterära verk, men jag känner för och med personerna i berättelsen och det är värt mycket.

Serien heter "The Demon Cycle" och det här är bok tre - The Daylight War. Peter V. Brett är författaren och de andra två böckerna är The Warded Man (som i brittisk utgåva heter The Painted Man - varför har jag ingen aning om) och The Desert Spear. Rekommenderas särskilt till de som gillar Brent Weeks ;-) (som jag råkade tweeta först om att boken hade tryckfel, ehe, ja jag blandade ihop de två författarna en stund i min upprördhet - jag skyller på att de har en ganska lik berättarstil och sätt att skapa personporträtt).

Skillnad på USA och Sverige - det där med "service"

Upp vid strax efter 6 (snoozade två gånger, det var så varmt och gott under täcket ju!) och fixa lite kaffe och frukost. Läsa nyheterna i lugn och ro, sedan packa träningsväskan och efter välborstade tänder ge sig iväg till tanläkarbesök.

Inget allvarligt den här gången, bara en rutinkoll för att se om det är något som behöver åtgärdas "akut" eller inte.

Så, med Gott Om Tid™ sätter jag mig i bilen och börjar snåra mig ut ur Seattle och iväg mot Redmond.

Det finns två broar mellan Seattle och östra sidan, den ena ligger söder ut från mig, den andra norrut. Jag tar alltid den norrut, den är närmre och mindre trafik på. När man väl valt "norr" som sin körsträcka ut från där jag bor så är det lögn i h-vete att vända om och ta söder-vägen, man får snällt åka runt upp om hela sundet för att komma ner på östra sidan igen - eller sitta fast i södergående trafik på I5 som är som ett race i sirap på morgnarna...

Så, det som händer är att precis innan avfarten till norra bron så blinkar varningslamporna och informationstavlan säger "Accident on 520, traffic blocked in both lanes, chose alternate routes!".

DAMN!

Oh well, på't bara. Fortsätter norrut och så snart trafiken lättat lite så petar jag in "rutta om" på GPS:en och får den att visa en helt OK rutt utan störningar eller förseningar. Jag bör inte bli mer än 5min försenad. Woho!

Ringer tandläkarens reception och säger att jag blir några minuter sen. Åker vidare en stund och... WHAM! Plötslig trafikstockning in the middle of nowhere! 5km från min slutdestionation står det helt still. Argh! När jag är en kvart försenad ringer receptionisten och undrar hur det går för mig samt berättar om vad det är som hänt på 520 som gjort att det står still. Well, jag är på väg, sakta, kan nog ta 15min till eller så. Visst, inga problem tycker receptionisten, du är välkommen när du kommer.

Efter några minuter släpper trafiken och jag blir "bara" 30min sen till mitt tandläkarbesök.

Nu är jag ju svensk och "van" vid den svenska tandvården i form av folktandvården, så jag förväntar mig att komma in och få boka om mitt besök till senare, betala för utebliven tid och vända hem igen efter att ha pratat med receptionisten.

Men se inte då. Det här är kundfokuserade privattandläkare i USA. Receptionisten säger välkommen med ett leende och undrar hur illa trafiken var. Vill jag kanske sitta ned en stund och ha något att dricka? Nej tack. OK, då kommer en sköterska och tar hand om dig.

Och i samma sekund som meningen avslutas så kommer en sköterska ut genom dörren, hälsar mig välkommen, tar min jacka, leder mig till besöksrummet och börjar med att ta lite röntgenbilder medan tandläkaren är upptagen med annan patient.

När väl plåtarna är tagna är det dags för ett "panorama" också. Iväg till annat rum, pilla lite med maskin som trilskas, ta ett panorama-röntgen av hela käkpartiet. Så, tillbaka till undersökningsrummet och vi hinner precis prata lite om "Where is that lovely accent of yours from?" innan min tandläkare dyker upp. Han har naturligtvis blivit briefad om trafik-problemen och undrar om jag fick se något intressant på min omväg hit och hoppas att jag slipper trafikstök på tillbakavägen. Lite småsnack senare så sker själva undersökningen och 20min senare är vi färdiga och behandlingen avrundas med lite småsnack igen och en önskan om en trevlig dag.

Jag förvånas fortfarande av sådant här här borta. Det är som ett väloljat maskineri. Alla är informerade, bemötandet är alltid trevligt, det finns alltid flexibilitet till att lösa problemen/hantera situationen, och när du lämnar service-stället är du nästan glad att lämna fram kreditkortet och betala för vad det nu än är du varit och fått fixat.

I Sverige skulle jag troligen vara på än sämre humör efter att jag kommit ut från ett försenat tandläkarbesök, om jag ens kommit in till att börja med...

Kul sid-not till det hela: De tar alltid blodtryck och pulsmätning innan undersökningar här, det bara är så. Så idag hade jag ett något förhöjt tryck troligen inducerat av stress (så väl kring dagens början som den mer latenta i att hålla på att byta jobb). Men pulsen var som ett sänke - 55 slag när jag precis satt mig ner i stolen där i början. Inte illa pinkat för en medelålders man får man väl säga...

Plötsligt händer det...

Jag vinner ju aldrig saker på lotteri. Särskilt inte sådana där där man skall lägga sitt namn i en låda tillsammans med hundratals andra människor och så skall det dras en lapp ur lådan senare.

Men se på f... Plötsligt händer det.

Det här damp ned i min postlåda idag...

Det där är en laddningsstation och solcells-platta för att ladda elektronik när man är ute på lång-hike. Det är ruskigt trevliga saker och jag har funderat på att köpa något sådant inför nästa hikingsäsong. Själv skulle jag nog bara ha köpt "lillebror" till den där, men nu vann jag istället en Riktig™ ladstation. Woho!

Och ja syster, det var en av mina lotter som vann...

Men du får låna den om det behövs när vi är ute i skog och mark. :-)

Jag ler. Prylar! Gratis! Woho! \o/