San Francisco

Jag tröttnade på regnet och kylan. Så jag tog mig ner till San Francisco över helgen.

Fredagen vinkade av mig från Seattle med spöregn från tidig morgon fram till planet hade stigit upp genom molnen. Jag kan inte säga att jag kände en saknad av stan just då...

San Francisco å sin sida hälsade mig välkommen med sol och ca 15C.

Jag hade inget direkt planerat för helgen. Träffa två goda vänner och "såsa runt" lite. Huvudsyftet var att bryta lite från vardagen, komma bort en stund och ta en aningspaus.

Ett sätt att ta ett djupt andetag och njuta av tillvaron är att besöka ställen som Blue Bottle Café. Mmm. Kaffesnobberi på hög nivå.

Etiopiskt höghöjdskaffe bryggt i sifon-bryggare. Hipservarningen blinkar ordentligt där. Men det är gott. Till och med kaffe som har samma nyans som te smakar gott om det görs med omsorg och på bra råvaror.

Annat jag tycker är avslappnande för själen är att promenera runt i en stad jag tycker om. Så det har jag gjort. Mycket.
På fredagen tog vi en liten promenad efter maten, på si så där tre timmar...
På lördagen tog vi en liten promenad fram till en sen lunch, på si så där fyra timmar...

Sedan slöt jag upp med en annan vän och hans "scavenger hunt team" för lite hjärnskrynklande lek tvärs och kors över San Francisco. Det kinesiska nyåret pågår ju fortfarande och det var parad-kväll i Chinatown i San Francisco på lördagen. MASSOR med folk, MASSOR med smällare, MASSOR med kinesisk musik, MASSOR med "knö" helt enkelt. Mitt i allt detta promenerade vi runt och letade ledtrådar på stadens gator och skrev ner svar på papperslappen som sedan skulle lämnas in innan ett visst klockslag. Jag var lite rädd att jag skulle vara en dödvikt för teamet, eftersom ledtrådarna hade med San Franciscos historia, byggnader och geografi att göra. Som extra problem för min del var det ju en hel del "ordvitsande" på engelska - är man inte uppfödd med språket så kan ordlekar vara riktigt svårt att greppa.

Men dra på trissor! Jag må inte ha kommit på en enda av de geografiska platserna där ledtrådarna skulle finnas, men när vi väl var där löste jag flera stycken av dem först. Woho! Det kändes fint. Facit blev att vi svarade rätt på alla frågor, men vi var inte snabbast.

Allt som allt promenerade vi runt i tre timmar där på kvällen. Efter att vi unnat oss en god middag efter allt detta promenerande så promenerade jag lite till. Tog en sväng genom natten innan jag slank upp på hotellrummet för lite välförtjänt vila i fantastiskt skön säng.

När jag klev upp i morse kan man väl säga att fötterna var lite nötta. Så vad gör man då? Well, man traskar ut på stan och promenerar runt i Chinatown ett par timmar till naturligtvis! :-) För ja, firandet av nyåret fortsatte även idag.

Så här lite folk var det inte kvällen innan, men kvällstid är min kamera ungefär lika bra som om jag skulle ha tecknat av det hela med kladdkritor, så jag tog inga bilder under kvällens promenad.

Jag är inte helt säker på vad som pågick här. Men de delade ut toalettpapper. Tittar man ordentligt på den blå banderollen ovanför så står det saker som "[toarulle] = 347 iPhone" och "[toarulle] = 11,5 Mini Cooper". Nej, jag har verkligen ingen som helst aning, era gissningar är säkert lika goda som mina.

Random drakar man kunde ta sig en bild framför. Det har säkert något med lycka, framgång och pengar att göra...

När jag promenerade runt bland bakgatorna hittade jag ett ställe som slumpade ut kassettband. 10st för $1, det är ju som hittat! Och i stort sett bara obskyr (för mig) kinesisk musik. Synd att jag inte har en bandare, för det där blev jag allt lite sugen på att köpa en påse av och se vad det var. :-)

Om man nu skulle tappa bort sig och ha traskat in i en liiiiiten liiiiiten gränd mellan ett par hus någonstans i Chinatown så kan man titta ned på gatan och hitta en karta. Så praktiskt!

Och well. Sedan är det ju så att en stor del av upplevelsen av Chinatown är alla konstiga matbutiker och deras än konstigare innehåll. Och jag är ju inte den som är den, jag tycker det är intressant och jag gillar idén med att ta tillvara på det mesta från vad det nu är man tycker sig vilja äta.
Men ibland blir till och med jag lite illa till mods när jag promenerar runt mellan butikerna och skyltarna och ser vad som finns i lådorna.

Vad sägs om alligator-fot? Låter det som en delikatess? Well, inte för min del. Fast det som fick mig att välja en vegansk lunch var ändå ståndet med sköldpaddor... Jag vet inte varför, men just idag berörde det mig verkligen och jag fick ingen lust att äta annat än grönsaker. Men det går säkert över igen...

Det här kortet vet jag inte vad jag skall skriva om. Jag tyckte bara att det var ett motiv jag inte kunde låta bli att föreviga. Mitt i Chinatown.

Nu sitter jag på flygplatsen och väntar på att det skall bli dags att boarda mitt flyg hem igen. Det har varit en riktigt skön helg. Mina fötter hatar mig, så det blir nog bilen till jobbet imorgon. ;-)

Avslutar postningen med det här.

Vad tror ni "FLASH"-knappen gör? Jag testade inte, men nästa gång kanske jag gör det...

Mer kultur

Igår var vi iväg och skaffade oss lite mer kultur - teater. A day in the death of Joe Egg.
Jag har en smygande känsla av att även den här uppsättningen kan ha varit skriven av en ryss. Mhm. Varför? För att den slutade i moll...

Varför vill man ha saker som slutar i moll när man fått skratta sig igenom drygt två timmar upp till den punkten? Visst, lite mörk humor genom hela pjäsen, men ändå humor. Ah ja. Vi traskade över till en liten bistro och bar för kvällssnacks och en drink, det lättade upp humöret igen.

Inga nyheter på jobbfronten än, men i nästa vecka är det "D-day". Dvs jag måste säga ja eller nej till att åka tillbaka till Sverige. Så på onsdag eller så uppdaterar jag med vad som blir boplats 2013.

Mer tänder

och lite annan statusuppdatering, men först tänder.

När jag först besökte tandläkaren jag nu går till pratade vi lite om det där med "tandläkarskräck" och jag skämtade att "Klart man är lite obekväm med tandläkare, man ser ju aldrig något positivt om besök där". Och det ligger ju något i det, det är bara alla dåliga besök som det skrivs om.

Så jag tänkte att jag skulle vända på den saken. Jag hade i dag ett riktigt bra tandläkarbesök.

Först fick jag frågan om jag vill se på en film medan de jobbade, det kan man tydligen göra numera. När jag var liten var allt man hade en gammal affisch i taket... Jag valde dock att inte se på film för jag känner mig själv lite för bra - antingen kommer jag att skratta vid "fel" tillfälle och få en borr i kinden eller så behöver jag "skruva på mig" och gå och koka kaffe för att det är lite för pinsamt det som pågår i filmen. Dessutom insåg jag att jag ju skulle höra borrar och allt sådant i alla fall. Så, nja, det var nog inte riktigt min grej. Men skoj i alla fall att det fanns som möjlighet.

Efter detta så talade min tandläkare om vad de skulle göra, i vilken ordning de skulle göra det, hur jag skulle kommunicera om jag behövde en paus eller om något var obekvämt ("bara lyft vänsterhanden så slutar vi direkt"). Ok, bra, att kunna kommunicera trots att man har munnen full av skrot är ju en bra sak.

Sedan avbröt han vad han höll på med och frågade hur det var, om allt var ok, om det var något jag behövde eller om jag behövde "vila käken" ungefär var 15-20:e minut.

Stort plus var också att han dövade kinden med salva först innan han stack med nålen för den riktiga bedövningen. Det är inte varje gång jag varit hos tandläkaren som de gjort den lilla enkla saken inte.

Kort sagt så var besöket bra. Det tog sina modiga två timmar att fixa allt, men jag kallsvettades inte och jag spände mig bara när det var allt för mycket borrljud på gång...

Det ni. En positiv tandläkarbesöksrecension! ;-)

Annars då.
Well. Som ni kanske märkt har det varit lite tunt med äventyr och skriverier här och det är för att det största äventyret som pågår just nu är att jag eventuellt behöver packa ihop och återvända till Sverige inom ett par månader.
Projektet som jag åkte över för har stängts ned och vi håller på att "slå ihop butiken" här borta. Om jag inte hittar en annan arbetsgivare som vill ha mig här i Seattle/USA så blir det till att återvända till en tjänst i Lund igen.

Jag kan väl inte säga att jag är direkt jublande glad över att återvända till Sverige redan, planen var ju att stanna här ett par år i alla fall. Så ja jag letar aktivt efter andra möjligheter här borta. Tiden är dock knapp så vi får se vad som händer.

Men men, det blir som det blir med det och det är i alla fall ett par veckor kvar innan jag vet något mer. Så fram till dess så är jag "Seattelite" och jag får väl passa på att njuta så mycket jag kan av tiden jag har här utifall att det nu blir en återresa redan i vår.

Nu dags att laga flytande mat. Jag har nog lite grön ärtsoppa kvar jag kan värma på...

Top Chef Seattle

Oj oj oj.
Vid 17 idag fick jag ett sms som sa "Vi dyker upp vid 20 med en flaska vin, du har middagen färdig då antar vi".

Hoppla! Tre timmar att komma på vad man skall laga, införskaffa ingredienserna och faktiskt tillaga det också. Kändes nästan som att vara med i Top Chef och få en "quickfire challenge"...

Jag tänkte att jag nog inte kunde komma undan med bara en varmrätt, så förrätt eller efterrätt. Efter att ha klurat en stund och insett tidsbegränsningarna blev det förrätt.

Iväg tvärs över gatan till QFC och ränna runt i butiken efter alla ingredienser som jag inte redan hade hemma. Jag glömde en insåg jag när jag väl kom hem, men det gick att approximera en purjolök med en gul lök istället i soppan.

Till förrätt blev det en grön ärtsoppa, serverad med en klick crême fraîche och en bit bröd.
Och så huvudrätten..
Så klassiskt svenskt det kan bli och ändå vara turkiskt, eller hur det nu var:

Köttbullar!
Med potatis, brunsås och en klassisk svensk sallad (isbergssallad, gurka och tomat).

Det blev mycket uppskattat.
Jag kryddade köttbullarna med lite enbär också, inte så det tog över utan bara så det fanns en hint av det i eftersmaken. Mumma.

Ingen efterrätt idag, det hanns inte med på den givna tiden. Jag hann preciiiiis färdigt med alla delarna tills det ringde på dörren.

Nu har gästerna gått igen och jag har "fuskat" med efterstöket genom att slänga in allt i diskmaskinen istället för att ta tag i det för hand. Så jag lutar mig tillbaka i soffan med det som är kvar av vinet i mitt glas och väntar på att maskinen skall gå färdigt så det blir tyst nog att kunna gå och lägga sig.

En bra avslutning på kvällen.

Fredag

Igår var vi förbi Amazon och tog en "fredagsöl" med en avdelning där. Trevligt och god stämning. Och så hade de cupcakes, vilket ju sällan är fel. ;-)Jag tog den manligaste jag kunde hitta för att väga upp hela "kegs of beer"-stilen som annars var...

Efter att ha socialiserat med folk en stund och ätit upp alla deras cupcakes så tog vi oss till "Key Arena" för kvällens egentliga mål - konsert med MUSE.

Well. Konserten var riktigt bra. Drag från start till slut. Fast ljudet i arenan lämnade en del övrigt att önska kanske.

Skoj att MUSE körde en liten homage till Seattle i konserten. Gitarristen gick ned på knä i en ensam ljuskägla och drog Jimi Hendrix versionen av Star Spangled Banner. Det rev ner en hel del applåder kan man väl säga.