Avslut i San Francisco

Igår var sista hela dagen och kvällen här nere. Det var en underbar dag. Solen sken och det var varmt nog att gå utan jacka. En stor del av dagen spenderades med att promenera runt i Chinatown. Jag hittade för ett tag sedan en karta från sent 1800-tal som beskrev "baksidan" av Chinatown som jag nu mindes och laddade ner som guide för en promenad genom dagens område.

...jag skulle haft med mig en riktig kamera. Så jag hade kunnat berätta historian om vad som idag fyller platserna där det förr var opium-hålor och bordeller... Kanske nästa gång, men en bild tog jag som jag log lite åt:

Jag hade ingen aning om att Frimurarna fanns i de kinesiska grupperna också. Konspirationen tätnar...

Det blev kambodjansk nudelsoppa till lunch. Det hittar man inte så ofta så det fick passas på.

Allt serverat i härliga plåtkärl... "Snabbmat" i Chinatown är alltid ett äventyr.

Och ja, naturligtvis blev det ett par koppar snobbigt och bra kaffe också. Ett ställe jag besökte var Farm:Table. De har mat också, men kaffet är det viktiga där. Stället är så litet att det är ett under att man kommer fram till beställningsdisken alls.

De hade ett par bord utanför, men de var fullsatta de också så jag fick nöja mig med en "take-away". Kaffe i pappmugg är inte samma sak som kaffe i porslinskopp, men det var bra dryck så det blev inte dåligt i alla fall.

Kvällen bjöd på fantastisk vegansk mat. Ja, vegansk. Inte en tillstymmelse till djurprodukt i närheten av tallriken. Och vet ni, det var inte "wokade grönsaker" eller "bön/lins-gryta"! :-)

Nej, vi hade bokat bord på Millennium här i stan. Jag läste om stället för si så där tio år sedan men varje gång jag varit här har det antingen varit annat på schemat eller så har det varit fullbokat de kvällarna jag haft lediga. Men nu fick jag äntligen se vad som går att göra med "fine dining" utan att blanda in djurprodukter.

Och ja. Det var precis så gott som jag hoppats på. Och presentationen var också riktigt bra. Det enda jag inte var nöjd med var servicen. Vi fick vänta alldeles för länge mellan rätterna och det tog nästan en halvtimme för kyparen att komma med dessert-menyn efter att vi avslutat varmrätten. Ingen Michelin-stjärna där inte...

Efter den riktigt mumsiga middagen smet vi iväg till Ruby Skye och dansade ett par timmar medan Shogun vände plattor. Trött och glad landade jag i sängen på hotellrummet och somnade gott. Bra avslut på ett par riktigt sköna dagar här nere.

Idag ligger dimman tät över viken och stora delar av stan, så det känns inte så illa att lämna stan trots allt. Men jag vet ju vad som väntar i Seattle, så helt roligt känns det ju inte heller. Välkommen hem till kyla och regn, med lite "tur" snöar det i morgon bitti när jag skall springa en halvmara... Vi får se hur det blir med det.

Tackgivningskväll

Oj oj oj vad mätt jag blev...

Fem personer runt ett bord med mat nog för en mindre armé... Och sedan var det efterrätt på det... Ouff... Men jag kan ju se det som "kolhydratsladdning" innan loppet på söndag. ;-)

Det var en mycket trevlig kväll. Vi satt och smuttade vin och pratade till långt in på småtimmarna. Och ja, jag tog en taxi tillbaka till min säng, men det var mer för att tunnelbanan slutat gå än för att jag inte kunde röra på mig av all mat.

Vad äter man på en Thanksgiving middag då?
Kalkon så klart. Men som en av polarna uttryckte det "Kalkonen är bara ett transportmedel för såserna". Såserna i det här fallet var det som amerikanerna bara kallar för "gravy" och vad vi i Sverige nog skulle kalla en gräddbaserad brunsås, och en tranbärssås. Den senare var mycket mumsig.

Potatismos, makaroner-och-ost, "stuffing" som är någon slags brödhistoria som man haft i kalkonen medan den tillagades, kalkon, och såserna. Och ja, där på ena kanten kan man se lite grönt också. Brysselkol. Se, vi var allt lite nyttiga också. ;-)

Efterrätten var hemlagad jordgubbsglass, pumpa-paj och äppelkaka med vaniljglass (inte hemlagad, vi hann inte med mer än en sort). Ja, två sorters paj. Sa jag att vi blev mätta?

Idag skall jag mest promenera runt i det fina vädret och inte äta mat. :-)
Kanske lite fint kaffe kan "bränna hål" genom allt som stoppats ned i magen så jag hinner bli hungrig till ikväll?

Thanksgivukkha

Japp, i år heter det så här borta för Hanukkha och Thanksgiving sammanfaller. Det händer inte särskilt ofta så det plojas mycket om det bland komiker och bloggare...

Anyways. Jag är i San Francisco över Thansgivukkha. Flög ner i går kväll. Det var nästan lite läskigt hur folktomt det var överallt! Det brukar alltid vara fullknökat med folk på flygplatserna, och i United-loungen vid fyra-fem på eftermiddagen är det som fullast. Men inte igår...

Och trots att flyget var fullsatt så blev jag ensam på den lilla skytteln mellan terminalen och BART (tåget från flygplatsen till San Francisco).

Spooky...
Kändes lite som jag hamnat i en postapokalyptisk bubbla. Men när jag väl klev på BART:en till centrala SF så fylldes det på med folk. Phew! Jag var inte ensam kvar i världen trots allt...

Kom fram till hotellet klockan sent, checkade in och insåg att jag hamnat på en av "executive" våningarna och fått en riktigt nice utsikt:

Den där vyn känns lite framtid på något sätt...
Dumpade väskan och gav mig ut på stan för att möta en bekant jag sällan träffar nu för tiden som visade sig vara i stan - opportunity not to miss! Blev en sen dumpling-middag i Chinatown (enda ställena där köket är öppet efter tio) och sedan drink på något lagom fancy plejs i SOMA. Sen kväll, men den följdes av en tidig morgon för jag hade glömt att stänga av larmet... Så 06 vaknade jag och muttrade lite över telefonen.

Pallrade mig till min Hilton-frukost efter lite morgonstök. Och plötsligt var jag tillbaka i den där postapokalyptiska bubblan...

Och inte blev det bättre ute på stan heller. Tomt tomt tomt.

Jag var på jakt efter bra kaffe. Riktigt bra kaffe. Det var inte det lättaste denna dag... Alla fancy-pansy snobb-kaffe ställen var stängda. Jag promenerade omkring i nästan två timmar på jakt efter något bättre än Starbucks. Inte mindre än åtta (8) ställen försökte jag mig på - alla stängda på grund av Thankgivukkha. Men så tänkte jag "Nej, jag tar en sväng bort till Revielle också, om de inte har öppet så får det bli te någonstans i Chinatown istället".

Tack hipster-barista gudarna!

De hade öppet! Jag fick mig en ruskigt bra cappuccino trots allt!

Efter att ha njutit denna underbara cappuccino så promenerade jag en sväng genom Chinatown i det fantastiska vädret innan jag vände åter mot hotellet för lite fot-vila. Om en stund skall jag ge mig iväg till en av vännerna här nere i SF och få mig en Amerikansk Upplevelse™. Dags att få vara med om en riktig Thanksgiving. Jag har lovats att jag inte kommer kunna gå tillbaka till hotellet efteråt på grund av all mat jag ätit, så jag har lagt till Über på min start-skärm på telefonen så jag lätt kan få tag på en taxi. ;-)

Welcome to your new home sweet little device of mine...

Oj oj oj. Igår fick jag en present som jag väntat läääääänge på.
Eller ptja, present och present, jag har ju betalt för den ur egen ficka. Men eftersom det är en leksak så är det ju en present, för en investering är det då rakt inte med tanke på hur snabbt teknik tappar i värde... :-)

Mhm. En Xbox One. Då jag förbeställt min lilla leksak för si så där fyra månaders sedan så fick jag den levereras som "dag ett utgåva" i speciellt designad svart förpackning.

Microsoft har lärt sig det där med att även lådan som sakerna levereras i spelar roll. Om man nu investerar över tre tusen i en pryl så vill man känna att det är lite exklusivt, inte bara nedkastat i första bästa kartong de hittade på lagret. Så ja, att öppna och plocka ur sakerna var en fröjd i sig. SVART. SVART. SVART. :-)

Ok, det gömde sig faktiskt lite färg där i lådan. Instruktionsbladet för hur man kommer igång med prylen var i standard grönt.

Till och med skyddsfilten runt konsolen var svar!

Och här är alltså prylen. Den skall ersätta så väl min Xbox 360 som min PS3 så småningom. Det tar nog ett tag att "rotera ut" dem, men det kommer att ske.

Ja, även skyddsfilmen runt handkontrollen var svart.

Och här syns det vad det är man får som lite "extra" när man nu varit så snäll att man förbeställt sakerna. På handkontrollen står det "Day One 2013". Lite skoj är det ju.

Alla sakerna uppradade innan det var dags för inkopplingen av dem. Många sladdar bakom TVn är det nu...

Jo just det, man fick en sak till som trogen förbeställare. Det här svarta kortet låg i lådan.

Och när man vände över det så står det så här:

Man får alltså en digital "pokal" (achievement kallas de på engelska, men översättningen "prestation" känns inte rätt) som syns på ens spelar-profil. Tack tack.

Och så var det dags. Alla kablar inkopplade, tungan rätt i mun och så fingret på knappen som drar igång allt. Wooooooooo.

Den bootade som den skulle, uppdaterade sig som den skulle och satte upp sig som den skulle. Det blev ett par timmar bilspel efter att jag fått igång allt, men jag var nog lite trött och sliten efter arbetsveckan för jag satt inte uppe längre än vanligt ens med ny leksak...

Idag har jag mest varit ute för det har varit fantastiskt väder! Solen skiner, det är kallt men skönt, inte ett moln på himlen och nästan ingen vind. Underbart!
En liiiiiiten stund funderade jag på att sätta mig och spela efter att jag varit ute och sprungit på förmiddagen, men jag kunde höra min mors röst där i bakhuvudet som sa "Inte skall du väl sitta inne när det är så fint väder? Se så, ut och passa på att få lite sol medan den är här!". Och alla vet ju att man skall lyssna på vad mamma säger...

Nu är det eftermiddag och jag har fixat en (ganska rejält) försenad lunch, skall ut igen en stund efter maten och njuta av solen innan den försvinner ned över horisonten, sedan blir det nog att testa de andra spelen en stund när väl mörkret kommer krypande...

Lite återladdning

Lördagen försvann väldigt snabbt... Utan att jag egentligen gjorde något alls.

Fast det där var nog inte sant. Jag gjorde ju glögg t.ex.. Nu är det ju så att jag har haft glöggbasen stå och "gotta till sig" sedan några månader tillbaka, så det jag gjorde igår var bara att blanda allt i rätt proportioner till det som i slutänden skall värmas och drickas.

Glöggbasen (sprit+glöggkryddor) silades av, späddes ut med vin och fick ett lass med socker i sig, sedan värma upp för att lösa upp sockret, och så ner på flaska igen.

Första omgången gjorde jag på den gamla vodka-basen jag försökte mig på att göra förra året. Well, efter ett år i kryddor så hade faktiskt vodka-eftersmaken försvunnit. :-)
Men hoppsan vad stark den blev... Vuxensaft helt klart.

Glöggen blev dock lite skum

Jag vispade nog lite för mycket när jag skulle lösa upp sockret. Så det var bara att skumma av den innan den åkte ned på flaska igen. Glöggskum. hm. Kanske hade gått använda till någon efterrätt eller så. Men nej, det åkte i slasken.

Nu har jag tillräckligt med glögg för att sänka en mindre armé tror jag, så det borde räcka både till att bjuda ett par av polarna på "a Swedish Winter Tradition" samt att se till att kollegorna får lite lucia-stämning den 13:e nästa månad.

Resten av dagen spenderades med bok, det blev inget spelande men det blev desto mer läst. Och framåt kvällen satte jag mig med ett par vänner på en riktigt trevlig liten krog och smuttade på en burbon medan det pratades resor. Två av dem skall till Thailand i början av december så vi bytte lite Bangkok-tips. Samtalet vindlade sig sedan på konstiga vägar fram till Berlin och där stannade vi länge med något nostalgiskt längtande skimmer i blicken på två av oss medan de andra mest rullade med ögonen och inte alls förstod vad vi suckade så längtansfullt över... Det svårt att riktigt förklara vad det är som är så underbart med staden för någon som inte varit där och inte har några andra referensramar än "det är en stad i Tyskland"... De andra tröttnade på oss när vi var inne på tionde klubben vi saknade eller så och fjärde vändan om vilket område i stan som var bättre än de andra och varför, så vi muttrade lite och släppte motvilligt ämnet för att segla tillbaka till mer närliggande ämnen - som att en uttalad socialist har valts in till "city council" (motsvarande kommunfullmäktige). Det har inte skett på hundra år. Skall bli intressant att följa och se hur/om det påverkar något.

Idag är det mysko väder ute. Sol, moln, och regn - på en och samma gång. Det ser ut att blåsa rätt friskt också. Så idag skall jag nog göra som jag gjorde till största delen igår - koka glögg! ...nääää. Läsa bok menade jag ju.

Jungiansk personlighets-teori

Det är populärt med personlighets-test på amerikanska företag. Jag har sett trenden växa i Sverige över de senare åren också i och för sig, men det är vanligare med dessa bland amerikanska arbetsgivare än bland svenska.

Det är inte så att testet görs vid anställning och används som någon slags sorterare för ja/nej. Nej, det är till för att stärka team och lära sig hur olika personer kommunicerar, hanterar förändring, tar beslut, osv. Teorin om varför man gör detta är bra, jag är för att personer lär sig se och tänka på hur andra personer uppfattar situationer och inte bara agerar utifrån sin egen värld hela tiden.

Men i praktiken... Well... Jung är Jung. Jag ger ungefär lika mycket cred till de underliggande teorierna som jag gör till horoskop. Det går att plocka fram personlighetsbeskrivningar med båda metoderna som sedan de flesta kommer att nicka instämmande till i stort och peka på små saker som inte stämmer.

Men, men. Om det är sådan här "träning" som behövs för att folk skall lära sig att läsa sig själva och andra personer och hantera kommunikation så är det väl bra att det görs. "Bättre än inget" så att säga.

Själv tycker jag mest att det är slöseri med tid. Jag vet hurdan jag är om jag får välja själv och inte behöver anpassa mig till andra - jag är analytisk, jag är introvert och jag är en diplomat som helst vill se konflikter lösta genom sansade samtal med rationellt och objektivt tänkande snarare än "in your face"-skrikande, vevande armar och känslomässiga svallvågor. Jag vill att beslut tas på väl genomtänkta grunder, inte på "magkänsla" eller utifrån att "någon annan tycker att det verkar bra". Ja, jag kan vara lite svår att få beslut ur ibland, särskilt om det rör större saker. Att jag sa ja till tjänsten i Redmond för snart två år sedan och hoppade på flyget till Seattle utan att ens ha varit i den här delstaten var inte typiskt mig nej... Men jag kan ju låtsas att beslutet var baserat på nästan trettio års tanke på att jobba med/på Microsoft. ;-)

Nåväl. Tillbaka till den där utvärderingen.

I system vi gjorde testet den här gången betyder det att jag är övervägande "blå och grön". Systemet kallas "Insight Personality Discovery" och företaget som håller utvärdering/kurser heter kort och gott Insights. Vi fick ett par legobitar att sätta i ordning av våra "energier" (kom igen! Ingen ordentligt vetenskapligt grundad teori skulle använda sig av termer som "gröna energier"! ARGH! Flumm!). Mest uttalad typ överst och sedan fallande skalla nedåt. Vi fick göra det först en vända innan vi sett resultatet av testet, sedan igen när vi väl visste.
Kort kan man sammanfatta färgerna så här:
Blå = analytisk & introvert
Grön = kännande & introvert
Röd = analytisk & extrovert
Gul = kännande & extrovert

Jag satte de två över legobitarna i samma ordning innan som efter att jag "fått resultatet". Och vad gäller de två andra kunde det vara hugget som stucket (det var nästan samma procentsats på dem i testet)... Jag visste ju det där redan innan vi klev in i rummet för "kursen" även om jag inte gjort just det här testet tidigare, och jag hade även placerat mina kollegor rätt OK på min mentala karta med avseende på deras "översta" personlighetstyp.

En hel dag av "påtvingad" social gemenskap och "konstlade" gruppövningar, där man måste vara mer utåtriktad och "högljud" än man egentligen är, tär på energin. För mig. Ja, jag kan vara "bubblande party-person" eller "peka med hela handen och prata högt" om jag vill, men jag vill oftast inte det eftersom det tar så mycket energi som jag skulle kunna lägga på annat... Så den här helgen kommer inte att innehålla något annat än sådant som ger mig energi tillbaka.

Jag började med att springa 16km efter frukosten. Underbara, härliga löpning! Det blåste ganska ordentligt idag och var kallt, men solen sken och kilometrarna lunkade på sakta men säkert. När jag var tillbaka vid porten var det ett leende på läpparna igen och jag kände mig utvilad även om musklerna värkte och svetten rann.

Bok, TV-spel, matlagning, kaffe, musik... Kanske en whisky i gott sällskap framåt kvällen.

Torsdag

Jag har nu lyckats synka med "nördbussen" flera gånger i rad. Dvs jag har åkt bekväm buss till och från jobbet. Så här ser bussarna ut som åker mellan jobbet och där jag bor:

Just den där går inte dit jag bor, men den är av samma sort. Det finns mindre och det finns större modeller också, jag verkar bo på en plats som är så där mitt-i-mellan i resstorlek.

Anyways. Det är torsdag idag, det är exakt en vecka sedan jag fyllde år, och idag hade jag pakeeeeeeeeet i brevlådan!
Tulldeklarationen sa "Kaffe", så jag tänkte att nu har nog min syster hittat på något skoj... När jag öppnade det var det lite mer än bara kaffe...

Ett care-package! Skånerost och lösgodis, och så ett par skoj strumpor.

Det blir smågodis till filmen i helgen, och så ordentligt starkt kaffe så jag vaknar på söndag morgon. Tack, världens bästa syster!

I övrigt är det mest jobb nu. Vi är inne på slutspurten av produkten så det blir lite stressigt med allt som skall hinnas med.