Var iväg och såg Tjechov's "Måsen" av en lokal teaterensemble. Underhållande och många skratt blandat med seriositet och en del knip i magen. Och så en ytterst deprimerande slutscen. Så... Ryskt.
Tack och lov hade producenten av den här uppsättningen gjort den till en två-aktare istället för originalets fyra. Två och en halv timme med bara 15min paus i mitten var precis vad jag klarar i kulturväg av den här sorten tror jag. ;-)
Efter kulturkvällen blev det en väldigt sen middag på en restaurang jag bara passerat tidigare men hört mycket gott om. Och jag får nog säga att stället levde upp till recensionerna ja. Det där är en sak jag gillar med Seattle, även när klockan börjar närma sig elva på kvällen går det att hitta bra restauranger där köket fortfarande är öppet, man behöver inte falla tillbaka på falafel/kebab/pizza/hamburgare bara för att det blivit mörkt ute.
Sedan tog vi en promenad genom Seattle-kvällen och avslutade den med en bourbon-stund på Canon. Canon är en fantastisk liten bar, med betoning på liten - de tar inte emot sällskap på fler än sex personer och det är oftast kö utanför för att få en sittplats ens vid baren(!). Men så har de ett oslagbart bourbon- och rye-utbud också och de blandar drinkar som får drinksnobbar att gråta av lycka. Vi lämnade beslutet om vad vi skulle smaka på till kvällens bartender och jag får säga att jag tyckte han gjorde ett bra jobb att gissa sig till vad som kunde slinka ner efter att ha fått lite ledtrådar om smakpreferenser från oss.
De två längst till höger var, enligt min smak, de bästa och om jag kommer ihåg namnet på dem kanske jag ber om dem igen vid tillfälle...
No comments:
Post a Comment