Den här gången enligt nordost-indisk hinduistisk sed...
Det var mycket sitta ner i den här cermonin också. Fast mer interaktivt för brudparet. Alla gudar skulle bjudas in att välsigna dem. Det tar ju en stund att bara rabla upp dem på en rad, de är ju några stycken... Så ni kan ju tänka er hur lång tid det tar om det är lite mer prat kring varje också. :)
Men först skulle brudgummen lotsas från bilen ner till platsen för cermonin. Traditionellt sker den promenaden från brudgummens hemby till brudens, dvs en lite längre promenad än den vi tog igår. Under denna promenad så är det upp till brudgummes vän/bror att skydda honom från väder och vind...och folk som kastar ris på honom, Han skall vara oskadd, hel, ren och utan ris i håret när han kommer fram till bruden.
Jag gjorde min plikt med ett paraply i högsta hugg:
Sedan var det dags att sitta ner och lyssna på prästen en stund. Först bara brudgummen, brudens far...och jag på ett hörn, men min roll från nu till slutet av cermonin var mer att se till att hålla insekter borta och att brudgummen inte snubblade över sina kläder under alla stå upp, sitta ned, snurra runt, slänga saker på elden manövrar under den dryga timmen det tog att genomföra cermonin.
När väl brudgummen var välsignad nog så lotsades bruden in. Bakom ett skynke...
Och efter lite mötes-cermonier så fick brud och brudgum se varandra.
Här slutade dock de jag givit min kamera till för kvällen ta kort. Så hela biten med eld och promenader kring den och hur brud och brudgum knöts ihop med deras halsdukar för att aldrig separeras uteblir för tillfället. Får se om någon annan tog bilder, annars får vi vänta tills de officiella bilderna från de inhyrda fotograferna kommer.
I slutet på cermonin så sotades våra pannor med ett "tredje öga" från askan av elden som byggdes under cermonin. Lycka och välgång åt alla, gudarna på vår sida osv.
Och när vi väl fick kliva av den lilla scenen och mingla runt med resten av festfolket så kom en av brudens mostrar fram till mig och flinade stort med lite pillimarisk blick och säger:
Det är god lycka att sitta med vid den cermoniella elden. Den ungkarl som sitter med är nästa att bli gift.
Hah! Jaja. Det blir nog bra med det.
Och när hon sa "bachelor" så ryckte Poojas farfar till och tyckte "Va? Är du singel?" och sedan var resten av kvällen körd...
Jag tror inte jag blivit introducerad till så många döttrar och systerdöttrar/brorsdöttrar under en och samma kväll i mitt liv.
Ah well. Det var ju skoj på sitt sätt, och de sa att de bara skämtade...fast kanske inte...eller jodå det var bara på skoj...eller inte... Lustigkurrar där... :-)
Nåväl, jag blev inte bortgift i slutänden i alla fall.
Idag lämnar vi Guwahati och flyger tillbaka till Delhi för en sista natt i den stan. Resan till Frankrike går sedan natten mellan måndag och tisdag.
No comments:
Post a Comment