Idag är sista dagen i Lund.
Tidigare tog jag en promenad genom stan (i kylan som plötsligt tagit ett hårt grepp om stan) och sa hejdå så att säga.
Nu är det kväll och jag har en liten grej för mig som jag försöker göra i varje lägenhet när jag lämnar den - jag tar ett liggunderlag och sovsäck och sover sista natten i tomheten. Det är en liten ritual för att sitta ostört en stund och tänka igenom tiden som varit.
Fånigt? Ja visst, men det känns bra att göra så. Det blir ett avslut, en punkt i tiden att ankra saker vid och gå vidare. Alla har vi våra ritualer.
Så nu har jag rullat ut liggunderlaget och sovsäcken och sitter här med datorn i knät och lurar.
Det har varit en underbar tid här nere i Skåne. Och när jag skriver det inser jag hur osannorlikt det är att jag skulle ha skrivit "underbar" i samma mening som "Skåne" när jag var i tjugoårsåldern. Skåne var då, liksom Göteborg, en av de sista platserna på jorden som jag kunde tänka mig att bo och arbeta på. Tänk så inskränkt man kan vara i olika skeden av sitt liv...
Tack Skåne, tack Lund, tack alla härliga människor jag mött som gjort tiden så bra.
Nu har jag ett nytt kapitel framför mig, och om det blir minst lika bra så vet jag att jag kommer trivas utmärkt med livet. Har byggt mig en spellista för resan över, fyllt på med låtar som har någon anknytning till USA, resande, eller bara är bra för humöret när man är på väg till en ny plats. Den är inte ordnad än, bara en bunt låtar. Skall lyssna in lite och se hur de bäst lägger sig efter varandra.
Dags att "stänga ner" en stund och låta årens upplevelser skölja fram i tomheten och tystnaden.
Snart åker jag...
"På en lång resa väger till och med ett strå". Låt det du har med dig påverka din framtid så kommer detta att bli en bra del av ditt liv. Eller som någon annan sa: Framrutan är större än backspeglarna i en bil, men för säker körning behövs båda. Lycka till på färden!
ReplyDelete