Helgnöjen

I lördags började jag dagen med att jobba. Det är ju kanske inte så nöjsamt, men efter det tog jag en promenad ner till vattnet och slöt upp med ett par bekanta. Kastade lite frisbee i halv orkan, satt i solskenet och tittade på sälarna som lekte och gjorde sig löjliga inför publiken. Sälar är allt bra roliga djur.

Efter att ha applåderat lite åt fånerierna så styrde vi stegen mot en indisk restaurang för lite kvällsmat. Gott och mättande, fast trots att jag sa "hot" som svar på hur jag ville ha min vindaloo så var det knappt att jag svettades av den. Tsss.

Söndagen var det inget jobb på. Efter att ha sovit längre än jag tänkt, tydligen var jag lite trött, drog jag på mig hiking-prylarna och styrde bilen mot vad jag tänkt skulle bli dagens hike.

En liten lätt och bekväm hike upp till "lake Serene". En timmes bilresa bort ungefär.
Men så blev det inte. Parkeringen var full när jag kom dit så jag bestämde mig för att det fick bli en annan hike. Jag traskar ju ut i vildmarken för att få vara i fred, vill jag vara bland folk kan jag ju stanna i stan...

Så det blev en timmes bilresa till för att ta en annan hike...som visade sig vara stängd när jag kom fram då en bro kollapsat i någon vårflod eller så förra året. Men som tur var fanns det en till hike precis intill den som såg ut att vara rätt lagom även den enligt kartan.

Oj så fel jag hade...
2,5km uppförsbacke så snart man kommit in på själva leden. 500m rakt upp. Ouff.

Och inte var leden särskilt vältrampad heller den här säsongen. Jag var en av de första att promenera där tror jag.

På en del ställen låg det stora träd fallna över leden, på andra ställen var det nedfallna stenblock som man fick sick-sacka över.

Jag var genomsvett och ganska trött i benen när jag nådde fram till målet för dagen. Men oj vad det var värt det.

Två sjöar. Den första fanns det en liten camping-plats vid, men den var full av snö så det gick inte att sitta där. Så jag tog mig genom snötäckta stigar till en andra sjö.

Ibland var det svårt att hitta stigen för all lera, snö och vatten som var där det borde ha varit en stig.

Men fram kom jag, och det var värt varje minut av promenaden dit.

 Glad och nöjd slog jag mig ned och tog upp den medhavda matsäcken.

Det är svårt att slå den här typen av lunchutsikt.
Vilade lite i solen en stund och kontemplerade om jag skulle ta mig vidare upp på bergstoppen intill, men beslutade mig för att det nog var bättre att ta mig tillbaka till bilen. Dels för att hiken blivit längre än planerad men också för att om det var så mycket snö på sina ställen på den här låga höjden så var det nog rätt illa på leden upp högre.

På promenaden tillbaka stannade jag vid en utsiktsplats och njöt en stund medan benen fick vila. Det är otroligt vackert här borta.

Nu tillbaka hemma. Avnjutit lite middag och gjort hushållssysslor som att tvätta lite.

De är fantastiskt vad fem timmar i naturen kan göra för stressnivån. Inga bekymmer med något ikväll, jag gissar på att jag kommer sova otroligt gott i natt.