Som ni kanske vet (eller inte) så är det dags att avsluta min leasing och byta bil.
Det är alltså tre år sedan jag kom till USA... Huj vad tiden går fort!
Anyway. Jag har velat fram och tillbaka och till och med tänkt att "Äh, jag köper loss den här bilen bara. Enkelt och smidigt. Slippa stöka med bilförsäljare och så.". Men så fick jag tummen ur i förra veckan och besökte Audi lite snabbt utan att prata med någon försäljare alls. Bara titta på bilar och provsitta lite och så.
Det var ju trevligt. Audi har många fina modeller och ja, jag trivs så fantastiskt bra med min A4 att jag liksom inte ens vill titta på andra märken.
Så, veckan går och jag kontaktar den försäljaren som har hand om "Microsoft-kontot" (ja, jobbar man på Microsoft får man automatiskt lite bättre pris än om man inte gör det...) och vi bestämde att jag skulle komma förbi på lördag förmiddag och testköra den bil jag mer eller mindre bestämt mig för redan - en Audi S3.
Jupp. Lite sportigare än min A4, men samtidigt lite mindre också. Och ja, jag vill ha något som är "roligt" samtidigt som det är komfort och lyx. Skall man nu byta bil så kan man ju göra det lite roligare när man ändå är i ett land där det här med bil är lite mer överkomligt än i Sverige.
Men visst. Prislappen styr mycket av mitt val fortfarande. Om månadskostnaden för en S3 är milsvidd ifrån en A3 så räcker det ju med en A3 säger logiken i huvudet.
Jag har gjort min research. Länge. Jag har titta på alla modeller som är inom min budgetram. Jag har tittar på vilka "tillval" jag vill ha, oavsett om det blir en A3 eller S3. Kort sagt, jag har gjort min "due diligence".
Iväg till Audi då. Dags att provköra en S3. Skoj.
Well... Nu blev det inte riktigt så dårå...
När vi skulle upp till parkeringen där S3:an stod så passerade vi en S5 och jag sa lite på skoj att "den här har bara två dörrar så den måste vara billigare, visst?". Vi fastnade vid bilen och prata lite om prisklass, möjliga val osv och till slut tyckte killen att "Vill du ta en sväng i den här först kanske?" och jag tänkte att. Well. Man kan ju prova i alla fall, det är ju inte så att man springer ut och provkör bilar varje helg direkt. Och man måste ju inte köpa den bara för att man suttit i den. Visst?
Men argh! Nooooo! Attans!
Den var sååååååå nice! Sååååå nice! Det var tryck i den ut på motorvägen, den hanterade kurvor som gjuten vid marken, den var tyst men man "kände" motorn iaf som man skall på en sådan bil, den var fantastiskt mjuk i stadstrafik. Den satt med andra ord som en smäck... Fasen då, jag tror minsann att jag blev lite kär där.
Varför skulle jag på och göra det där för? Hur ska jag nu kunna intala mig att "det räcker med en A3"? Det kommer ju bara inte att gå.
Kan jag räkna det här till någon slags medelålderskris kanske? Inte för att det är en cabbe iofs, och inte är det en riktigt racer heller. Det är ju fortfarande en lyxig komfortabel bil.
Attans. Nåja. Vi får se vad han kan skaka fram för priser åt mig och vad månadskostnaden blir på det olika paketen och så ser vi efter det...
Älderskris är väl alltid ett legitimt skäl till det mesta.
ReplyDelete