Äntligen!

Igår gav jag mig ut igen. Ut från stan. Ut till ungefär samma plats där det regnade och var snö tidigare i veckan.
Tre timmars bilfärd och så ut med hela packningen på ryggen! Yeehaw!
Började vid "Easy Pass" en, som namnet kanske avslöjar, inte allt för tung hike.

...men hoj vad det inte var sant.
För bara en kilometer in på leden så var det snarare "No pass":

Leden hade förvandlats till en bäck. Nehepp. Jag hade ju inte vadarstövlarna på mig så det var bara att vända och hitta en annan hike. Vädret var ju i alla fall på min sida så humöret hölls uppe även om naturen åter verkade motarbeta mig.

Iväg till nästa hike, "tvärs över gatan" mer eller mindre. Men där gick jag också bet. Redan innan jag parkerat. Ety parkeringen var täckt med 1m packad snö...
Well. Hade jag haft snöskor med mig så... Men det hade jag ju inte. Så iväg till nästa hike då... Någonstans måste det ju vara fritt fram på en led ett par kilometer iaf!?!

Jodå. Med ett namn som inte gick att låta bli att traska ut till så:

"Djävulens park". :-) Det kan nog inte bli mer metall att hikea än så...

Skogspromenad mest hela vägen upp på berget. Rejäl lutning på leden, men oj vad vackert det var!

 Mellan träden här och där tittade bergskedjorna fram. Jag stannade ofta och bara njöt av utsikten.

 Efter dryga två timmars promenad hittade jag en glänta att stanna och äta lunch i. Solen värmde, det doftade varm barrskog och fåglar kvittrade ibland på avstånd. Lugnt, skönt, avslappnande. Oj vad jag tycker om det här!

Men allt var ju inte bara en lugn promenad i skogen. Det fanns lite hinder att ta sig över/runt. Allt från stora rotvältor, via stockar, till forsande vattenfall som någon slängt ett par grenar över som hjälp att balansera.

Vet inte om de där stockarna hjälpte eller stjälpte. Men över kom jag utan allt för mycket plask.

Nådde inte hela vägen för hiken. 8km in var det snö igen. Alldeles för mycket av den. Försökte en stund men efter att ha trampat igenom och ner till knät fler gånger än jag orkar minnas så gav jag upp. Hiking skall vara njutningsfullt, inte något man svär över...

Men, men. Det var en riktigt skön dag i solsken och värme.
Stannade på vägen tillbaka och tog en mat-och-vätske-paus med den här utsikten:

Diablo... Som sagt, namnen här uppe är fantastiska. :-)

Och ja, jag älskar det här området. Det är så vackert att det nästan gör ont att titta på...

Idag kom alla mina hiking-kartor! Nu blir det planera av. Ingen led skall gå otrampad innan sommaren är slut! :-D