Bortom stadens hank och stör. tåga vi med glatt humör...

I lördags morse lastade jag inte lite camping- och hiking-prylar i bilen, svängde förbi två polare och fyllde på bilen ännu mer, sedan gav vi oss iväg till sydöstra utkanten av Rainier.

Dags för "car camping". Car camping är nästan vad det låter som. Det är inte riktigt så att man bor i bilen, men kan köra sin bil hela vägen fram till där man ställer upp tältet:

Det känns allt lite fånigt att backa in bilen på en plats där man sedan i stort sett kan lyfta saker från bakluckan till picknick-bordet utan att behöva resa sig upp från picknick-pallen. Men det är himla bekvämt. :-)

Efter att ha parkerat, slagit upp tältet och ätit lite lunch så tog vi en titt på termometern:

Bara 35C i skuggan!? Äh, då är det ju dags för en hike, eller hur!?

Så på med dagsutflyktsryggsäckarna (ja, det är ett ord) och så iväg. Vi promenerade sakta och höll oss så mycket i skuggan från träden som det bara gick. Ouff kokis!

Men vad gör väl lite värmeslag och behov att dricka örton liter vatten när man belönas med vackra, svalkande underbara vattenfall som detta?

Det var flera nivåer av vattenfall där men jag glömde helt bort att ta en massa bilder, jag var mycket mer fokuserad på att få av mig skorna och hoppa ned i det ISKALLA vattnet. Ja, verkligen iskallt. Bäcken i fråga har sin källa i glaciärvatten. Brrrrrrr. Men gu' va' gött det var i stekhettan.

Blev inte så lång hike, det var ju ändå inte hiking som var målet med utflykten. Målet var att inte vara i stan - att koppla av och bara vara. Inga telefoner som kunde nå en (ingen täckning alls nej), inga tablets/laptops med filmer eller dokument eller annat. Bara vara bortkopplad.

Men bara för att man är bortkopplad och befinner sig mitt ute i skogen behöver det ju inte betyda att man inte kan få lite lyx.

Halv tio på kvällen. Efter att ha grillat och ätit middag så fanns det minsann is att ha i drinken. :-) Det ni. Is ute i vildmarken. Ja, alltså, jag hade ju då slängt ned ungefär 12kg is i en kylväska för att garanterat hålla saker kalla under dagen då jag visste hur varmt det skulle bli. Men även jag var lite förvånad över hur väl isen höll sig i min budget-kylväska. Tack REI för den! :-)

Enda nackdelen med lägereld är att man luktar vedeld även efter att ha kommit hem och duschat. Nåja, jag får väl tvaga lite extra en gång till så kanske det ordnar sig. Eller så är det "all in my head" och det är ryggsäcken i hallen som luktar egentligen...

Dagen efter campandet vaknades det hyfsat tidigt (nåja, jag vaknade vid 05-snåret, polarna vid halv åtta) och naturligtvis måste man ha en stadig frukost när man är ute i naturen.

Så fram med camp-köken och igång med att: Koka kaffe, göra "scrambled eggs", fixa lite bacon, ordna rostade mackor (rosta över öppen låga, vi hade inte med oss en rost ut i naturen nej :-) ) och så naturligtvis pricken över i:

Pannkakor!
Det är fasen inte lätt att göra vettiga pannkakor på tunn titan-stekpanna. Allt bränner fast hur man än gör. Det blev väl snarare friterade pannkakor i slutänden, men vi var nöjda ändå - det smakade ju vettigt i alla fall.

Ah. Just ja, ni ser nog att det står "Gevalia" där nere i högra hörnet. Ja. Det är Gevalia kaffe vi har med oss ut i skogen. Det var samma pris på det som på allt det tråk-rostade amerikanska kaffet så det fick bli lite "svenskt traditionellt kaffe" den här gången. ;-)

Efter att ha ätit stadig frukost packade vi ihop campen och gav oss upp till Sunrise uppe vid Mt Rainier. En liten hike mellan frukost och lunch skall man ju ta och göra när man ändå är i krokarna!
Vi bestämde oss för att promenera upp till Dege Peak. En topp som står ett par kilometer från "besöks centret" och som har riktigt bra vyer av inte bara Mt Rainier men även panorama för hela östra sidan av området. Jag har varit där förr så kameran gick inte varm den här gången, polarna hade dock inte varit där tidigare.

Men det blev inte riktigt så bra som vi tänkt oss. För väl uppe på toppen var det TJOCKT med mygg. Det var helt olidligt. Så snart du stod still så kom de och fullständigt täckte varenda centimeter av den hud du inte hade täckt av tyg. UÄCK!

Så vi tog tur om att springa upp och peka mot Mt Rainier medan någon annan tog en bild. Snabb fick man vara så man inte fick en extra lunch innan lunchen...

Vi satte oss en bit nedanför toppen istället, där var det inte en endaste insekt som störde. Istället fick vi besök av den här krabaten:

"Murmeldjur" tycker översättningen. "Marmot" tycker Wikipedia. Fasen vet. Den var tjock och fånig och ganska söt där den satt och tittade på oss flera minuter innan den bestämde sig för att gå och titta på något annat istället.

Så traskade vi tillbaka, åt lite lunch och tog oss hem igen. Nu går tvättmaskinen för fullt för att bli av med "hiking-doften" och diskmaskinen skall få gå igång efter middagen också - för även om man diskar "i fält" så känns det som om det nog gärna får diskas "på riktigt" också...

Allt som allt en riktigt skön helg. Nu skall jag sätta mig med en bok i soffan och njuta av kvällen också, för imorgon är det ju jobb som vanligt igen...