Gänget som var med upp på berget i helgen har nu delat med sig av bilder, så jag tänkte dela med mig av några av dem här också.
Jag sa ju att vi fick klättra lite under promenaden upp till där vi slog upp våra tält. Well, jag fångades på bild på en av ned-klättringarna:
Och jodå, vi är försiktiga och det är någon som håller i repet i övre änden och hjälper mig ned där. Men lite äventyrskänsla och sug i magen blev det helt klart.
Hurdan är utsikten från era sovrum? Den här vyn hade vi ut genom tältet jag var med och delade:
Inte så pjåkigt va? Det har sina fördelar att promenera iväg från "civilisationen"...
Vår led-guide passade på att ta ett kort på oss på väg upp på morgonen. Det här var precis innan första pausen. Jag ser allt lite fokuserad ut, men det är väl så det skall vara i början innan man kommit in i rutinen antar jag.
Lite senare var leendet dock framme på läpparna, trots vinkeln på backen upp... Nej, kameran är inte lutad för att ge illusion av mer lutning än det är. Snarare tvärt om tror jag, vinkeln döljer lite av lutningen i backen:
Fast nej, det där var inte den brantaste biten. Inte på lång väg. :)
Men det är klart, att sitta ned en stund är ju alltid skönt... Sista pausen innan toppen var vid kanten till kratern. Ja, Baker är en vulkan. Ja, den är fortfarande aktiv. Well. Inte så att den spottar lava och grejer, men den rumlar lite i grunden ibland enligt geologerna - inget man märker som besökare - och dess svavelos är närvarande i omgångar. Det var en skön paus där, och då vi visste att det var den sista innan pushen upp till toppen tog vi ett par extra minuter att njuta av att inte stå på benen en stund:
Vi ser väl inte ut att ha det så illa va? :)
Och så toppen då. Man skall ju ta en bild med "yxorna i vädret". Det hör till, så här är vår:
Jag får erkänna att jag hade en lite shitty dag idag, så där så man vill dra för gardinerna och inte låtsas om omvärlden en stund, men att gå igenom bilderna från helgen suddar bort allt dåligt och får mig att le i hela kroppen. Attans vad jag tycker om det där! Och vad jag vill ut igen! Klättra upp till nästa topp. Så snart som möjligt...
Men det får vara en liten paus en vecka eller två i alla fall, för jag har lyckats göra något med foten... Har ett blåmärke under vänster fotknöl och lite ont i foten. Jag tror jag vet vad det var som hände, men det är inget att göra åt annat än att vila och ta det försiktigt en stund. Och ja, jag har pratat med läkare om det, och nej de kunde inte göra något mer än säga "öh, ta det försiktigt en stund, det läker sig självt, inget är brutet". Så ni kan sluta tjata redan innan ni börjat. ;-)
Just ja. Vi hade modernistisk matlagning på berget också. Sous vide minsann:
Eller. Ptja. Saker i påse som man låter värmas upp i kokande vatten. Men det är ju ungefär samma sak. ;-)



No comments:
Post a Comment