Klass

...iskt.

Igår tog jag mig ut i blåsten och regnet. Jag "fuskade" och tog tåget mellan Capitol Hill och Downtown då jag inte har en bra regnjacka att ha när jag är kostym-klädd. För kostym måste man ju ha när målet med kvällen är att sitta i en konsertsal och lyssna på klassisk musik framförd av symfoniorkestern.

Och det var ju inte "bara" symfoniorkestern heller. Nej, igår var en speciell kväll - gästspel (haha!) av den fantastiske Yo-Yo Ma! Oh my... När jag blir rik skall jag ha en egen cellist i mitt hem som spelar för mig om kvällarna. ;-)

Det märks hur mycket han älskar vad han gör. Hans närvaro drar in inte bara orkestern utan hela publiken i musiken och det blir så där elektriskt och intimt att man nästan inte vågar andas för risken att man skall bryta magin.

Så när personen bredvid mig hostade till var det nästan så jag hoppade ur stolen... Heh. Ja, så totalt insluten i musiken var jag att jag helt glömt att det fanns andra i lokalen och det plötsliga hostljudet var som när man tittar på en skräckfilm och någon hoppar fram från skuggorna... Yikes...

Ja, det var en fantastisk spelning. Jag rös av välbehag och det var på gränsen att det rullade en tår ur ena ögat vid ett av avsluten. Vackert. Vackert.

Något annat som är vackert, fast på annat sätt, är naturen just nu. Inte nog med att höstfärgerna sprakar - moder natur visar minsann vad hon går för också! Vi har regn och stormoväder här i stan den här helgen. Igår kastade sig grenarna fram och tillbaka på träden längs gatan som ett böljande hav. Och det var inte ens "den värsta" av dagarna enligt prognosen...

Och som bonus skall det troligen bli åskoväder idag också. Åskoväder här är inte som åskoväder i Sverige. Nej, inte ens i närheten av samma sak. När det blir rejält åskoväder här så kommer det hundratals(!) blixtar per timme. Det är sjukt imponerande och vackert. Förra hösten hade vi ett sådant åskväder som passerade och gav oss 500(!) blixtar under en timmes tid. Wow. Ja, jag hoppas på något liknande idag. :)

Men det här med oväder kan ju inte låta en stoppas, jag måste ju träna också - det är ungefär en månad kvar tills halvmaran. Så igår bröt jag min "jag springer bara i solsken"-prinicp och gav mig ut trots regn och rusk.

Blöt blev jag.

Men rätt klädd var jag så det var inte så farligt trots allt. Att bli kall om låren var nog det värsta, och så det faktum att det var lite som att springa i en sjö till och från. Bra genomflöde i skorna dock - det var inte "gishigt" utan rann ut och blev ok så snart man var ur vattenpölarna i alla fall.
Blev bara 5km, men det var konstant motvind - det är ju märkligt hur det kan vara motvind åt precis alla håll samtidigt! - så det får nog nästan räknas som 10km va? ;-)

Idag skall jag dock inte trotsa vädret, det får bli löpbandet nere i gymmet istället då vinden är mycket starkare idag.