Det är allt lite annorlunda mot USA det här. För det första så var gränsvakten riktigt trevlig, log och det kändes mer som vi småpratade än att jag blev utfrågad. Jag kände mig faktiskt riktigt välkommen när hon avslutade med att ge mig mitt pass och säga "Welcome to Canada, sir.".
Det första jag märkte när jag började komma in i trafiken nära Vancouver var att den flöt på trots att klockan var "rusningstid". Blixtlåsprincipen funkar här uppe! Woho! Det finns inte många Washington-bor som behärskar den, så i WA blir det alltid kaos vid av- och påfarter när det är mycket trafik, här flöt det istället på riktigt bra som sagt.
Checkade in på hotellet och tog en löptur på bandet i gymmet. Sedan ut och äta lite middag.
Hittade en restaurang som såg lovande ut - Cactus Club Cafe. Och det var riktigt bra. Cajun-kycklingen jag fick in var perfekt tillagad och fantastiskt god. Satt i baren då det var knökfullt i restaurangen - att gå ut och äta vid 20-tiden på en fredag är tydligen inte rekommenderat utan att först ha reserverat ett bord.
Fördel med att sitta på kanten av baren - man kan prata lite med servitriserna medan de väntar på nästa beställning eller tar en paus. Mycket trevligt.
Jag fick dock lära bartendern hur man gör en Caipirinha. Det blev helt OK på andra försöket... Jag hängde kvar en stund i baren med min drink och av-och-till sällskapet av servitriser.
Idag skulle det enligt väderprognosen vara "mostly cloudy". Tittar jag ut genom mitt fönster ser det mer ut som "mostly rainy". Jag har verkligen inte tur med vädret på mina helgutflykter den här månaden... Ah well, på med regnjackan och ut i Vancouver!
No comments:
Post a Comment