Baka, baka, mera kaka

...fast först fick jag promenera ut på stan en vända för inköp av kavel och bakplåtar.

Det var...friskt...ute. Men se om man bara har rätt kläder så... Vänta lite! "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder"? Har jag nått "den" åldern nu?!? Jaja, det var skönt med en promenad i det strålande solskenet även om det nöp ordentligt i kinderna. Det är visserligen bara -4, men det är ju vatten i närheten så luften är lit fuktig här vilket gör att det känns som minus det dubbla eller så.

Anyways. Tog mig till Sur La Table. En fantastisk butik om man gillar matlagning, bakning eller bara köksprylar i största allmänhet. Snobbigt som få, med priser där efter, men de har bra saker och ligger så man inte behöver ta bilen till dem.

Snålade lite på kaveln, men den med riktigt bra handtag kändes så ofantligt stor, jag har inte så stort kök ju. ;-) Den duger säkert alldeles utmärkt till pepparkaksutkavling.

Plåtarna då? Well, nu fanns det ju inte fullstora ugnsplåtar i en prisklass som jag kände att jag var bekväm med, så man får ställa dem på galler i alla fall. Och helt släta var de ju inte heller nej...

Men men, så nära man kan komma utan att betala 400kr styck för dem. Ja, det var vad de ville ha för sådana där plåtar som man har i varmluftsugnar (ni vet, massor med små hål i men i övrigt släta). Vanliga svarta släta plåtar finns inte att uppbringa...

Så var det dags att kavla degen då...
Kavla, kavla, kavla, kavla... Kavla, kavla, kavla, kvala... Det är inte det roligaste sysslan i ett kök direkt.

Femton gummor, femton gubbar. Ja, jag kör med kvotering i mitt kök. ;-)
Sedan blev det femton granar också, och så hjärtan tills degen tog slut (36st hann det bli, men de är ju lite mindre än gubbar, gummor och granar förstås).

Det kanske hade gått att få ut ett hjärta till av den där degbiten, men jag bestämde mig för att det fick vara nog där.

Gräddade blev de, och ut från ugnen kom de. Här är högen, varje omgång avsvalnad hyfsat innan den lades bland de andra.

Jag fegade nog lite för mycket med tiden. Ville inte riskera att de skulle brännas och bli oätliga, så de blev aningens mjuka, i alla fall hjärtat jag just smakade av.

Smakade de gott då? Jodå, de smakade som pepparkakor skall smaka helt enkelt.

Degen blev kanske lite för "spröd", dvs den föll isär hela tiden när jag kavlade den. Men det kan kanske bero på att jag nu kom på att jag glömde ha i ägg i smeten... Jaja, man kan ju inte lyckas helt varje gång... De går nog ner tillsammans med lite glögg i alla fall. :-)

Nu är det slutbakat för i år känner jag. Dags att städa köket så man kan laga mat i det utan att få mjöl på precis allt.