Så, om man som jag inte är så där överväldigat intresserad av sport så är det lätt att hamna på efterkälken, särskilt när de ägnar sig åt sporter här borta som man som Svensk inte vuxit upp med alls. Baseboll. Amerikansk fotboll.
Och just nu är det det senare som det fokuseras väldigt mycket på här borta. Anledningen är att Seattles fotbollslag har gått till Superbowl i år. Det har inte hänt på evigheter, och senast de var där så förlorade de. Så ja, det är hysteri i stan. Hysteri.
Det är svårt att jämföra det här med något i Sverige. Det är större än om Sverige går till VM/OS-final i hockey...mot Finland. Det är större än när fotbollsspelare hyllas på plattan för en VM-bronsmedalj. Det är större än Stenmark. Ja, större än Stenmark...
VARENDA EN i stan tycks plötsligt vara en supporter. Eller som det heter här i Seattle "12th man". Det är så att i amerikansk fotboll är det 11 spelare på planen, så den 12:e är fansen på läktaren. Supporterkulturen för Seattles fotbollslag är...intressant. Det hejas överallt. Det sitter flaggor i varenda butiksfönster. Man är en del av laget, inte en åskådare. Om "12th man" hejar och supportar bra, jag då går det bra för laget. Om "12th man" skulle låta bli att heja, då går det dåligt. Så är det. Eller, så tror och tänker iaf "12th man". Man är en del av laget, man påverkar dess prestation, på riktigt... Till och med Spaceneedle färgas blå och grön (lagets färger) på matchdagarna och det hissas flagga med "12" på på dess topp.
Bussarna som Microsoft skjutsar sina anställda i har en liten display som säger vilken linje de är, inte den här veckan. Den här veckan står det bara "Go Seahawks" (lagets namn) på allihop.
Och ja, det är stort med Seahawks här på Microsoft. Så pass stort att chefen för operativsystems-enheten skickar ut en inbjudan till alla i enheten att hjälpa till att ta ett foto som visar företagets stöd till laget...på arbetstid. Och så gratis mat, snacks, öl och drinkar efteråt förstås. Och rabatt i alla restauranger/caféer på området om man har "Seahawks-färger" på sig när man handlar...
Well. Nu måste jag ju bara testa på att vara med tänkte jag, bättre tillfälle än det här lär ju inte dyka upp på ett tag. Det här är en masshysteri som måste ses med egna ögon. Sagt och gjort, tillsammans med en bunt av mina kollegor traskade jag ut i den kalla eftermiddagen för att vara med på kort och se hur fans beter sig.
Nu är det ju så att man inte bara kan ta ett kort på en bunt folk som vinkar eller så. Nej, det måste ju vara lite speciellt. Så dagens uppgift var att dela in oss i "vita" och "blå" med hjälp av regnponchos.
Talet 12 i vitt och en "bakgrund" av blått. Som en supporterflagga.
Eftersom det är ingenjörer det är frågan om så lämnas naturligtvis inget åt slumpen. Inga hafsiga siffror på frihand som snirklar lite snett. Nej, en 1:a och en 2:a hade noggrant tejpats upp på planen. De första som anlände fick vita ponchos och blev sedan dirigerade till de olika siffrorna.
Det tog tid att få alla på plats. Under tiden så kördes det lite "pepp-rally". Mycket ropa "SEA" och "HAWKS" blev det... Men det hörde ju till så jag deltog med glatt humör medan jag såg mig omkring bland folket och funderade lite över vad det är som driver människor att samlas på det här sättet om de inte som jag bara är lite nyfikna på varför andra gör det. Det blir lite masshysteri när det är några tusen personer (runt 6000 tror jag vi var totalt) som samlas på en och samma plats och vrålar "Yeeeeeeah!" och "SEAHAWKS". Nästan så att en del av mig tror att man skulle kunna få dem att vråla nästan vad som helst om man bara peppar ordentligt först... Skrämmande tanke...
Men, men. Det var ju skoj vi skulle ha. Så där står vi och ömsom ropar lite, ömsom pratar med varandra, ömsom flyttar på oss för att fylla siffrorna rätt.
När alla väl var på plats togs det så kort.
Så här såg vi ut till slut:
Någonstans i den där tvåan finns jag...
Jag stannade dock inte för öl, drinkar och snacks efteråt, det försvann för mycket tid av min dag som det var så jag vände tillbaka till kontoret för att avsluta det jag behövde få undan innan helgen. Blev sent hem i alla fall och det hade nog inte blivit tidigare om det varit en öl innanför västen...
Väl hemma varvade jag ner veckan med den där tomatsoppan jag hade tänkt njuta av redan igår. Den som väntar på något gott...
Nu är inte mycket kvar av kvällen innan huvudet får landa på kudden. Jag tror jag kommer sova djupt inatt och det skall bli riktigt skönt med helg.
Just ja, det där Superbowl det är på söndag, så jag skall hem till ett par bekanta och se matchen. För det är ju också något man "måste ha gjort" här borta. Hur det än går så kommer det vara det enda som folk pratar om nästa vecka. Men mer om det när det varit.
No comments:
Post a Comment